Ukrainas väg ur återvändsgränderna

Antifascistisk demonstration med Borotba i Kiev

Antifascistisk demonstration med Borotba i Kiev

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sällan har väl nationalismens och imperialismens katastrofala följder demonstrerats tydligare än kring de senaste dagarnas utveckling i Ukraina.
En folklig revolution störtar Janukovytjs korrupta regim av oligarker och kleptomaner. Det väpnade avantgardet i upproret utgörs emellertid inte – trots de breda och brokiga folkmassorna – av demokratiska internationalister utan av extrema nationalister och rentav fascister. Västimperiet, USA och EU, stödjer utvecklingen för egna intressen och ser mellan fingrarna på det bruna. Det gör inte ryskspråkiga nationalister och andra som fruktar vågen av sönderslagna minnesplatser och partikontor. Istället för appeller till enhet över etniska gränser mot plundrarklassen som ruinerat landet, ljuder slagord om rysk tillhörighet – med militär support från Putins östra imperiebygge.

Så i motsats till framväxten av enhet underifrån bland förtryckta, pressas en mördande splittring igenom från imperialisterna ovanifrån, och från sidorna av gatunationalisterna. I västpropagandan överskyls fascismen, i östpropagandan demokratirörelsen. Väst ställs mot öst, ukrainsktalande mot rysktalande och Ukraina riskerar krig istället för solidariskt fredligt bygge på jämlikare grund – den väg som så många ukrainare drömmer om.
Ännu finns dock människor som kämpar för att överbrygga, som håller emot nationalismerna, som inte vill bli skuldslavar åt vare sig EU eller Putin. Vänsterrörelser som Borotba och Vänsteroppositionen, fria fackföreningar och såväl ukrainska som ryska demokratiaktivister. Det är de som representerar en väg ut ur återvändsgränderna. Det är dem vi är med i både tankar och handling.

Håkan Blomqvist

, ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.