Kapitalets offensiv i Venezuela

20 februari 2014

Förstasidan, Nyheter, Utrikes

andresAzpccbyncnd_f7abcc_oDen 12 februari inleddes en våldsam offensiv från högern i Venezuela. Fram till dess hade det ekonomiska trycket i form av brist på livsmedel, den svarta marknaden och en manipulering av den ekonomiska krisen kännetecknat högerns ekonomiska krigföring. Förutom den politiska och ideologiska påtryckningen har nu högern lagt till våldet. Högern försöker nu undergräva Maduros regering med syfte att återfå kontrollen över landet.
Det torde stå klart att både den höger som talar om ”förhandlingar” och den som agerar ”våldsamt” på gatorna har en gemensam plan. Den består i huvudsak av tre saker: Avreglering av dollarn, internationell skuldsättning i förhållande till finans- och maktcentra som IMF och motreformer för att återkalla de politiska, sociala och ekonomiska framstegen i landet.

I Venezuela ser vi idag det som är klassiskt i varje kontrarevolution. Det handlar om att sätta press på den sittande regeringen, tvinga den att vidta impopulära åtgärder för att på så sätt misskreditera den och försvaga dess sociala bas. Det må sedan vara en våldsam eller mjuk ”lösning”, men oavsett vad, handlar det om att få bort regeringen. Venezuelas regering begår därför ett allvarligt misstag när den agerar som att det finns en ”fredlig” höger med vilken det går att förhandla i tron att den, till skillnad från den ”våldsamma” högern, respekterar den borgerliga demokratin. Det vi ser i Venezuela är utan tvekan den gamla visan om ”morot och piska”. Men i verkligheten sammanstrålar högern kring ett gemensamt mål, nämligen att stoppa och sedan besegra den revolutionära processen.

Regeringens viktigaste misstag här är den vacklande hållningen som gör att regeringen genomför just de åtgärder som högern kräver ska genomföras. Det innebär att man avstår från en betydande del av oljeräntorna och att en redan hög inflation omvandlas till hyperinflation vilket i sin tur kommer att fördjupa bristen på livsmedel. Om Venezuelas regering fortsätter på den inslagna anpassningen till kapitalisternas diktat, kommer denna väg att leda till en oåterkallelig tillbakagång för den revolutionära processen. Det är en av de viktigaste slutsatserna man kan dra från den ”chilenska vägen till socialismen” på 70-talet. Det spelade ingen som helst roll vilka eftergifter reformisterna i regeringen gjorde, högern blev aldrig nöjd ty den hade sin egen agenda. Som bekant utmyn­nade kompromisslinjen med den förmodade ”fredliga” oppositionen i Chile i att Allendes folkfrontsregering störtades genom en blodig militärkupp och att Pinochets militärdiktatur tillfogade fackföreningsrörelsen och vänstern ett förkrossande nederlag. Det fick förödande historiska konsekvenser.
Alex Fuentes

 

 

Försvara revolutionens landvinningar!

Vi publicerar nedan ett uttalande från Venezuelas revolutionära marxistiska organisation Marea Socialista, som står nära Fjärde Internationalen:

• Sätt stopp för högerns straffrihet. Vi stöder därför arresteringsordern mot Leopoldo Lopez som intellektuell skyldig för de våldsamma händelserna den 12 februari.
Vi kräver gripandet av Henrique Capriles och alla ansvariga för de elva morden den 15 april 2013.

• Vi manar till stöd för folkets mobilisering och kamp till försvar av sina landvinningar. De kämpar för drägliga löner, för rätten till arbete, såsom bussförarna och elektrikerna som slåss för rätten till kollektivavtal. Vi uppmanar till att främja och inte kriminalisera folkets legitima protester. Kontrarevolutionen måste bemötas beslutsamt samtidigt som vi måste respektera och främja arbetarnas, böndernas och folkets kamp och rikta den mot en kamp för antikapitalistiska åtgärder.

• Vi kräver och föreslår att folkliga och politiska organisationer verkligt och effektivt inlemmas i regeringens beslutsfattande. Fackföreningar, arbetarråd, sociala och folkliga rörelser kan säkerställa att man regerar till förmån för de arbetandes och revolutionens intressen.
• Vi kräver allt stöd till alternativa medier såsom Red nacional de comunicación (Nationellt kommunikationsnätverk) som slåss mot högern och som försvarar revolutionens landvinningar. Vi kräver ett omedelbart upplåtande av offentliga medier för debatter och ställningstaganden från alla dem som försvarar den bolivarianska processen.

• Vi uppmanar att man öppnar det Bolivarianska Nationella Försvarets förläggningsbyggnader för en offentlig debatt tillsammans med det revolutionära folket och dess organisationer.
Samtidigt föreslår vi följande:
• Inte en dollar till borgarklassen. Ett statligt monopol under social och antikorruptionskontroll av all utrikeshandel som den enda importör av folkets producerade viktigaste varor.

• Nationell centralisering under social kontroll av all dollarvaluta som finns i landet. Oavsett om dessa härrör från oljan eller deponeras i utländska fonder.

• Statligt och socialt ingripande under bankanställdas kontroll över hela det privata banksystemet som verkar i landet för att finansiera den ekonomiska utvecklingen. Centraliserad kontroll av alla offentliga medel som hanteras av offentliga banker.
•  Omedelbar återgång till statlig produktion av livsmedel och basvaror. Expropriering under arbetarkontroll av de stora företag som är inblandade i hamstring och spekulationer liksom utvinningssmuggling.

• Vi vädjar till Latinamerikas folk och kräver av regeringarna i Latinamerika ett solidariskt stöd i form av mat och mediciner för att hantera nödsituationer.
Det finns fortfarande tid att ändra kompromisslinjen med borgarklassen och främja hållbara antikapitalistiska åtgärder med folkets demokratiska deltagande, ett folk som lever på sitt arbete. I morgon kan det vara försent.
Marea Socialista

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.