Spanien: Massprotest för ETA och fred

16 januari 2014

Förstasidan, Nyheter, Utrikes

Spanien: massprotest för ETA och fred

Över 100 000 människor trampade i lördags, den 11 januari, den spanska staden Bilbaos gator. Den massiva samlingen var en snabbt sammankallad protest mot att en annan manifestation, som skulle ha hållits samma dag, förbjudits av den federala domstolen. Den förbjudna manifestationen skulle ha varit till stöd för fängslade medlemmar i den baskiska, separatistiska gruppen ETA. Orsaken till att den förbjöds ska ha varit att organisatörerna bakom det hela var den olagligförklarade organisationen Herrira.
Lördagens demonstration kallades för en marsch för ”mänskliga rättigheter, förståelse och fred”, och riktade fokus på de baskiska fångarnas rättigheter, och på strafflättnader. Den anordnades av baskiska nationalistiska och separatistiska partier. Marschen fick endast tillstånd om den hölls i tystnad. Något som inte riktigt alla ska ha hållit sig till.

I slutet av förra året gav Spaniens högsta domstol besked om att flera ETA-medlemmar skulle släppas, som en följd av ett utslag från den europeiska domstolen för mänskliga rättigheter. Den europeiska domstolen visade på olagligt agerande från Spaniens sida, eftersom ETA-fångar hindrats från möjligheten till tidig frigivning.

ETA, eller Euskadi Ta Askatasuna, ”Baskerlandet och friheten”, har under lång tid varit terroriststämplad. Gruppen bildades av baskiska studenter 1959, som en reaktion på, och ett reellt motstånd mot general Francos förtryck. Målet var att skapa en självständig, socialistisk, baskisk stat.
I början fanns det ett ganska stort stöd från den spanska oppositionen och den baskiska befolkningen. ETA:s krav var inte bara nationalistiska utan handlade också till stor del om social rättvisa.
Men stödet minskade efter Francos död, i och med att gruppen – till skillnad från flera andra nationalistiska grupper – vägrade godkänna den så kallade autonomistadgan från 1979, och mycket på grund av den alltmer tilltagande våldsspiralen.
Idag hålls ETA ansvariga för att ha dödat över 800 människor och skadat tusentals. Först 2011 lade de på allvar ned vapnen efter årtionden av väpnad kamp.

Det finns all anledning att kritisera ETA:s metoder. Men det är farligt att se ensidigt på konflikten.
Förutom att lägga förbud på partier med anknytning till ETA ska den spanska staten ha haft en illegal antiterroriststyrka som lönnmördat misstänkta ETA-medlemmar, varav flera visat sig vara oskyldiga. Särskilda lagar har gällt för ETA, liksom ett system för att splittra ETA-fångarna genom att sprida ut dem på fängelserna runt om i landet.
Spanska statens agerande gentemot ETA kan sägas ha gått ganska mycket stick i stäv med mäskliga rättigheter.
Och det är inte svårt att se sambandet: när de politiska vägarna stängs är våldet än närmare till hands. Det är svårt att få till en fredlig lösning när den fredliga vägen är blockerad.

Även om marschen i lördags kritiserats som enbart ett stöd till de baskiska fångarna och ETA, borde den kunna ses som något mer än det. Att närmare 110 000 människor vandrade för mänskliga rättigheter, förståelse och fred tyder på att det finns en önskan om ett verkligt eldupphör, ett som skulle gälla från båda håll, det baskiska, såväl som från den spanska staten.
Så länge de baskiska fångarna särbehandlas och partier som står ETA nära förbjuds, kan detta inte bli verklighet.

Emma Lundström

, , , ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.