Det nya året kan blomstra ur det gamlas grogrund

10 januari 2014

Förstasidan, Inrikes, Miljö, Politik

Gruvdemonstration 20 april 2013. Foto: Emma Lundström

2013 var året då de sociala rörelserna växte. De folkliga rörelserna. Såväl i förorten som på landsbygden.
Allt fler slöt sig samman. Mot nedskärningar och privatiseringar, för en gemensam välfärd utan vinst. Mot gruvexploateringen, för fast mark och rent vatten. Mot rasism, för ett jämlikt samhälle, ett samhälle för alla.

2013 var ett år av demonstrationer och manifestationer. Ett år då allt fler kände att det var dags. Dags att höja rösten, att använda den.
Att inte tyst se på när allas vårt gemensamma går i kras, slås i spillror.
Inte stå stum inför främlingsfientlighet och hat.
Inte se åt ett annat håll när storbolagens vinsthunger slår sönder livsförutsättningarna för lokalbefolkningar och urfolk.

2013 var ett år då det växte ett hopp i bröstkorgen, en känsla av att det inte är för sent, att det fortfarande går att förändra, om vi bara går samman och vägrar ge upp.
Ett år att ta avstamp i. Att hämta kraft ur. Nu. När vi står på tröskeln till det här nya, ovana året. År 2014. Valår. Ödesår.
Vi väljer vår framtid. I viss mån. Genom att inte vara tysta när allting avgörs.

Så därför, om så bara en enda önskan för detta nya år: låt de folkliga rörelserna för positiv social förändring fortsätta växa. Växa sig starka. Inte vika sig. Aldrig. Inte en tum.

Text och foto:
Emma Lundström

, , , , , , , , ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.