Venezuela: Presidenten får rätt att utfärda lagar med dekret

01 december 2013

Förstasidan, Nyheter, Utrikes

Maduro foto: Flickr: chavezcandanga cc-by-nc-sa

Maduro

Presidentens dekretlagar enbart mot korruption och ekonomiska problem   Dekretlagarna måste stämma med grundlagen, och parlamentet kan riva upp alla dekretlagar.  Den borgerliga  oppositionen försöker skapa ekonomiskt och socialt kaos.

Den senaste veckan har de största tidningarna i Sverige fyllts med hatartiklar om de åtgärder som Venezuelas regering vidtagit för att komma till rätta med landets allt högre inflation och brist på basvaror. Enligt Aftonbladets utrikespolitiske kommentator har Venezuelas parlament gett president Maduro ”diktatoriska befogenheter”. Den samstämda massmediakören ingår i en internationell orkester dirigerad från USA. Men det de påstår är inte sant.

Förra veckan, tisdag 19 november, beslöt parlamentet – med röstsiffrorna 99 mot 60 – att ge presidenten möjlighet att under 12 månader utfärda lagar med dekret. Enligt beslutet får presidentens dekretlagar enbart handla om åtgärder mot korruptionen och de ekonomiska problemen. Men begränsningarna är betydligt större än så.

De lagar som presidenten utfärdar med dekret måste stå i överensstämmelse med landets grundlag. Högsta domstolen kan stoppa lagar som strider mot konstitutionen. Även parlamentet, som fortsätter att arbeta som lagstiftande församling, kan när som helst under de 12 månaderna med majoritetsröst ändra eller riva upp en dekretlag från presidenten. Och som om detta inte skulle räcka kan också befolkningen utanför parlamentet stoppa dekretlagar. Enligt paragraf 74 i landets grundlag från 1999 – som Hugo Chávez med folkomröstning drev igenom mot den borgerliga oppositionens motstånd – kan varje lag som presidenten dekreterar underställas en folkomröstning om minst fem procent av väljarna kräver det.
Inte så mycket av ”diktatoriska befogenheter” alltså.

De stora tidningarna påpekar samtidigt att Hugo Chávez under sin presidentperiod vid fyra tillfällen fick möjlighet att utfärda lagar med dekret. Det är sant. Det är lika sant, vilket samma tidningar knappast nämner, att den här typen av dekretlagstiftning i praktiken infördes redan 1959 och i grundlagen 1961. Sedan dess har den använts av presidenterna Rómulo Betancourt (1959), Carlos Andrés Pérez (1974), Jaime Lusinchi (1984), Ramón José Velásquez (1993) och Rafael Caldera (1994). Carlos Andrés Pérez utfärdade över 3 000 dekret under den tid han hade den möjligheten – mycket, mycket mer än Hugo Chávez någonsin gjorde.

Två dagar efter parlamentets beslut kom Maduros första två dekretlagar. Den första är en ”Lag för kontroll av kostnader, priser och vinster”. Syftet med den är att skärpa priskontrollen, ingripa mot spekulation och begränsa de privata företagens vinster till maximalt 30 procent. Den andra lagen innebär instiftande av ett ”Nationellt centrum för utlandshandeln” med målsättningen att kontrollera all import och export.

Parlamentets beslut är en defensiv åtgärd i ett trängt läge där den borgerliga oppositionen med utomparlamentariska medel försöker skapa ett ekonomiskt och socialt kaos, som påminner om situationen i Chile före militärkuppen 1973. Det finns all anledning att tillbakavisa lögnerna i de stora tidningarna, även om vi inte anser att beslutet om presidentdekret är bra.

Rolf Bergkvist

, ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.