Rasismen börjar där välfärden tar slut

11 december 2013

Förstasidan, Krönika, Nyheter

Sitter på bussen. På väg till jobbet. Det är någon vecka efter Timbuktus mycket omskrivna prisceremonital där han viftade med sitt pass och betygade sin kärlek till Sverige. Det är också i efterdyningarna av den ”invandringskritiska” annonsen i DN, och Hanne Kjöllers försvar för den. Och det är alldeles mitt i svallvågorna av Expressens och Researchgruppens avslöjande om att flera av de så kallade ”näthatarna” på sajterna Avpixlat, Fria tider och Exponerat är partipolitiskt aktiva inom Sverigedemokraterna.Emma Lundström. Foto: Jonatan Johansson

Och här sitter jag. På bussen. En morgon i december. Och funderar på hur jag ska skriva om ”avslöjandet” som, sorgligt nog, inte alls känns som något chockbesked. Eftersom det borde stå ganska solklart för de allra flesta att Sverigedemokraterna till stora delar består av människor som är rädda, känner sig svikna av samhället, känner verkningarna av den nedmonterade välfärden, och vill ha någon att skylla på. Hittar ett enkelt svar.

Men inte bara. Partiet består säkerligen också av människor som verkligen vill illa. Vill uppvigla folk mot folk. Och som dessutom ser ned på sina väljare, vilket stabschefen för SD:s pressavdelning, Linus Bylund, visar med största möjliga tydlighet när han i SVT:s Aktuellt kommenterar avslöjandena i Expressen: ”Är man idiot, bonnläpp och rasist så kanske man tror att man hör hemma i vårt parti.”
Det är en oerhört intressant kommentar. Den borde ju orsaka strömavhopp.
Detta att partiets elit verkar förakta sina väljare.

Det är vad jag sitter och tänker på där på bussen medan gråvädret får staden att huka lite och längta efter snön som kom och lyste upp, bara för att sedan smälta.
Då stannar plötsligt busschauffören tvärt för att släppa på en äldre kvinna som kommer springande i sista stund.
Hon blir så glad. Hamnar bredvid mig. Vi börjar prata om hur en hel dag kan förgyllas av en sådan vänlighet, att bli påsläppt i sista sekund.
Efter att ha suttit tyst en stund frågar kvinnan om jag möjligtvis tittat på Nobelfesten kvällen innan. Det har jag inte. Så hon berättar att de fyra kvinnliga programledarna var oerhört skickliga. Och att hon tycker att de fick ett så himla bra svar från en person från Nobelkommittén på frågan om varför alla partier utom Sverigedemokraterna var inbjudna till festen: för att Nobelpriset har internationellt fokus, är en internationell angelägenhet.

Hon tycker att beslutet var helt rätt. Tittar på mig lite från sidan när vi pratar vidare. Säger att hon själv är svensk, men att hon växte upp på gränsen mellan Sverige och Finland, och inte har problem med en mångfald av kulturer och etniciteter.
Jag har en sjal om håret. Jag har mitt utseende. Känner att hon vill visa att hon inte har några som helst problem med det, i all vänlighet. Så jag förklarar att jag kommer från Gotland men att jag har en österrikisk morfar och samiskt påbrå. Att det är därför jag ser ut som jag gör. Det syns att hon måste ställa om tankarna lite. Sen säger hon att hennes sneda ögon nog också kan bero på samiskt arv. Att det är härligt med blandningar.
Och sen är bussen framme och vi tackar varandra för samtalet.

Sista biten till jobbet tänker jag på att hon faktiskt kände att hon måste visa att hon inte är en sån som har något emot en sån som mig. Att vi lever i en tid när alltfler kanske känner att de måste göra just den typen av markeringar. För att vi har ett så kallat ”invandringskritiskt” parti i riksdagen. Ett parti som kan göra hur många utrensningar – av personer som uttrycker partiets faktiska åsikter lite för explicit – som helst, utan att det utgör annat än spackel på en mycket trasig fasad.

Kommer till jobbet med en klump i magen. Tänker att det allra viktigaste just nu, det är att de andra partierna visar att de är värda att rösta på.
Att de är ideologiskt tydliga och står för sina värderingar på ett sätt som kan fånga upp människor som blivit desillusionerade och sökt sig till det enda parti som de tror förespråkar deras välmåga. De som Bylund ser som idioter och bonnläppar. Människor som är på ”fel” sida av de ökande klyftorna i samhället. Som famlar.

Det är skönt att politiker med klart rasistiska åsikter nu har blivit avpixlade. Önskar i mitt stilla sinne att det gick att avpixla dem allihop, även de som är bättre på att skydda sina hataridentiteter. Men bara politiker, folkvalda, inte vanligt folk.
Så att vi verkligen kunde få reda på hur det är ställt med Sverige. Hur trasigt landet har blivit. Det här landet där Sverigedemokraterna inte är själva sjukan utan ett symptom på att idén om att alla ska ha samma möjligheter till välfärd och utbildning är utkastad med badvattnet för länge sedan.

Emma Lundström

Några tips:

TV:
På måndag visar SVT sista delen av tredje säsongen av den amerikanska TV-serien Homeland. Om CIA, al-Qaida och Iran. Om politik. Om ont och gott och allting däremellan. Om bipolaritet och om kärlek. Har skrivit om den tidigare. Tycker fortfarande att den håller måttet. Förstår bara inte riktigt hur den ska kunna komma till ett rimligt slut.

Radio:
För den som kan tänkas ha missat det vill jag varmt rekommendera P1 Konflikts program Renskiljning och gruvboom i Sameland från den 23 november. Om brytningsplanerna i Kallak. Om de som hoppas och de som fruktar. Ger en bild av läget. Av vad som händer i Sverige. Idag.

Läsning:
Det är snart jul. Tända ljus i snölyktor. Tysta granskogar som sluter sig om viskande berättelser från förr. Och jag vill bara läsa Trollvinter. Gå in i Tove Janssons magnifika värld och återigen öppna dörren till muminfamiljens badhus. Höra anfaderns utbrott vid den stora midvinterelden: ”Radamsa, radamsa!” Njuta av den poetiskt melankoliska tonen i författarens språk:
”På kvällen tog han lampan med sig in och låg och hörde hur förfadern prasslade inne i kakelugnen.
Så här bodde jag kanske för tusen år sedan, tänkte Mumintrollet förtjust.
Ett slag funderade han på att ropa nånting genom skorstenen. Nånting av hemligt samförstånd. Men så lät han bli, släckte lampan och rullade ihop sig djupt inne i träullen.”

, ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.