Honduras: Högerseger i presidentvalet

30 november 2013

Förstasidan, Kommentar, Nyheter

foto http://www.flickr.com/photos/oasoea/6877921724/in/photostream/

 

▶Oppositionens kandidat Castro har vägrat att erkänna sig besegrad  ▶Den samlade oppositionen är starkare än någonsin  ▶Minst 20 politiker från oppositionen har mördats under valkampanjen

Söndagen den 24 november gick Honduras till presidentval samt val av 128 nya ledamöter i kongressen.
Det var det första, av oppositionen erkända valet, sedan den liberale presidenten Manuel Zelaya greps och tvingades ut ur landet i juli 2009. Zelayas allt närmare samarbete med Kuba och Venezuela samt de sociala reformer till fromma för de fattiga, var det som till slut fick militären och överklassen att avsätta honom .
Av de åtta kandidater som ställer upp i valet av president står högerpartiets (Partido Nacional) kandidat Juan Orlando Hernández och Xiomara Castro de Zelaya (Partido Libertad y Refundación, Libre) som huvudrivaler.

Hernandez, som själv stödde militärkuppen mot Zelaya år 2009, har bland annat gått till val på att bekämpa brottsligheten samt att – i samråd med utländska investerare – inrätta speciella zoner med separat lagstiftning, skatt, polis- och rättsväsende.
Partipolitiken i Honduras har hittills dominerats av två, i ideologiskt avseende, närmast identiska partier: Liberala Partiet (Partido Liberal) och Nationella partiet(Partido Nacional). Liberalerna och nationalisterna har regerat landet – ofta med uppbackning av de militära styrkorna – sedan början av 1900-talet.

Castro, som är gift med den tidigare avsatte presidenten Zelaya, företräder det efter statskuppen nybildade partiet Libre som utgörs av allt från radikala liberaler till mer uttalade socialister och kommunister.
Partiet har i sin valplattform bland annat fört fram behovet av att reformera det politiska systemet och fördjupa demokratin.
Man har också lovat att minimilönerna ska höjas – detta i ett land där 46 procent av befolkningen har en inkomst på mindre än en dollar per dag.

Honduras är, i förhållande till folkmängden, det land i världen där det begås flest mord, och rättssystemet och rättssäkerheten är helt genomsyrad av korruption och politisk styrning. Få ansvariga militärer och poliser har dömts för brott mot de mänskliga rättigheterna begångna under 1980-talet och övergreppen har fortsatt att prägla landet sedan dess trots ökad civil kontroll. Enligt människorättsorganisationer har dessutom dödspatruller – finansierade av affärsmän – återuppstått och 1998-2008 mördades mer än 5 000 ungdomar. Ett stort antal människorätts- och miljöaktivister, ledare för ursprungsfolk och homosexuella har också mördats.
Människorättsorganisationerna lägger ansvaret för dessa mord på militärer och poliser, medan myndigheterna lägger skulden på ungdomsgängen (Las Maras).

Brotten mot de mänskliga rättigheterna ökade efter statskuppen i juli 2009. Bara under den sittande presidenten Sosas tre år vid makten har ca 200 bondeledare, journalister och advokater mördats.
Som svar på kuppregeringens hårda och blodiga repression, som följde efter kuppen, har de olika motståndsgrupperna organiserat sig i Nationella Folkliga motståndsfronten. Här finns politiska partier, som exempelvis Libre (Libertad y Refundación), fackföreningar, bondeorganisationer med flera, som aktivt utmanar de sittande makthavarna. Lärarna hör till de grupper som spelat en avgörande roll i kampen mot den nuvarande regimen.

I skrivande stund, tisdag 26 november då nästan alla rösterna har räknats, ser det emellertid ut som att högerns kandidat Juan Orlando Hernandez har segrat med 34 procent av rösterna mot 29 procent för Xiomara Castro.
Hernandez utropade sig redan på valdagen som segrare. Oppositionens kandidat Castro har vägrat att erkänna sig besegrad och menar att omfattande valfusk förekommit. Den förre presidenten Zelaya har därför krävt att rösterna skall räknas om. I annat fall kommer man från oppositionen sida att försvara sin seger och genomföra protestmanifestationer på gatorna.

Valet har bevakats av ca 700 utländska valobservatörer, och cirka 30 000 militärer har mobiliserats för att kunna garantera säkerheten. Trots detta har valrörelsen som helhet präglats av en hel del oroligheter, våld och mord. Minst 20 politiker, tillhörande oppositionen, har mördats under valkampanjen, däribland flera politiker från ungdomsorganisationen Juventud Libre.

Säkerligen är USA och de härskande klasserna i Honduras mycket nöjda med att högerkandidaten vann valet så att landet kan gå vidare med sin nyliberala politik och öka klyftorna mellan fattiga och rika.
Men även om Partido Nacional har segrat i presidentvalet, står den samlade oppositionen i Nationella Folkliga Motståndsfronten starkare än någonsin och är avsevärt bättre organiserad än vid tiden för statskuppen 2009. Partiet Libres framväxt är ett bevis på motståndsfrontens förmåga att kanalisera sina krav. Trots att man inte lyckades vinna i presidentvalet har man ändå inhöstat en vacker framgång genom att bryta högerns och liberalernas politiska hegemoni. På sikt kommer detta att kunna ge de utomparlamentariska rörelserna råg i ryggen och en politisk plattform i deras fortsatta kamp mot den nyliberala politiken och föra fram krav som går utanför det kapitalistiska systemets ramar mot ett solidariskt och rättvist samhälle.

Per Hjalmarson

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.