Mot gasangrepp och kryssnings­missiler – folkets revolution

02 september 2013

Förstasidan, Kommentar, Utrikes

▶I snart tre år har Syriens regim massakrerat och drivit miljoner på flykt
▶Den självutnämnda världspolisen lyfte inte ett finger mot terrorn
▶Det internationella hyckleriet och självsvåldet just nu bör skrämma oss alla

 

För syriska revolutionärer råder ingen tvekan. Assadregimen har trappat upp sin folkslakt till gasanfall mot upproriska stadsdelar. Ingen kommer att fälla en tår om amerikanska kryssningsmissiler brakar in i diktaturens militärbaser och vapenförråd. Men de inser också att det handlar om ett stormaktsspel inför världsgalleriet. I snart tre år har regimen massakrerat såväl sina motståndare som civila, drivit miljoner på flykt och förvandlat Syrien till ett bårhus. Utan att den amerikanska världspolisen lyft ett finger. Där olja och strategiska intressen stått på spel har beslutsförmågan varit en annan.

Men Syrien var en annan femma. Demokratiska och civila massprotester hade inget oljepris på huvudet. De regionala stormakterna fick beväpna sina marionetter och förvandla landet till huggsexa. Idag, när den demokratiska revolutionen attackeras från alla håll – från regimen och dess allierade liksom från reaktionära gudskrigare med oljediktaturer i ryggen – är internationella säkerhetsbedömare ovanligt överens: varken USA eller Israel vill se Assadregimen falla. En kaotisk revolutionär utveckling med demokrater, radikaler och jihadister om vartannat genom bräschen öppnar för allt mellan himmel och jord. Hellre då förvandla Syrien till ett waste land – en ödelagd region – med söndertrasad opposition och svag regim – båda utan inflytande.
Så om kryssningsmissilerna, när detta skrivs, är på väg handlar det inte om folkets revolution för att störta en tyrann. Det handlar om att en amerikansk presidents ultimatum inte får trotsas. Att ledarna för världens imperialistiska supermakt själva avgör sitt vad, när, hur och varför.
Ingen som bekämpar blodsväldet kommer att begråta Assadregimens militäranläggningar – men alla har anledning att darra och förtvivla. Darra inför diktaturens besinningslösa massmord, den globala militärmaktens självsvåld och stötvågornas följder för hela Mellanöstern. Förtvivla över det internationella hyckleriet, ja förräderiet mot alla dem som gett sina liv i kampen mot diktaturens terror – utan ett halmstrå till stöd.

För socialister världen över som står på den syriska demokratiska revolutionens sida väntar svåra utmaningar. Vi kan imperialisternas maktspel och känner deras intressen. Men också de lokala despoternas tyrannier. De är alla våra fiender och vi vet att människor som kämpar för frigörelse måste rusta sig att stå emot dem alla. Till den insikten hör också att alla strider inte är våra. Vi varken beklagar eller jublar om kryssningsmissiler detonerar i diktaturens maktcentra. Vi konstaterar. Och vet i vems intresse de avfyras.
I de manifestationer som just förbereds mot Obamas Sverige­besök deltar vi i protesten mot USA:s NSA-övervakning, Guantanamoläger och drönarmord – liksom mot den globala imperialistiska krigspolitiken.
Men i vår kamp att stötta den syriska revolutionens demokratiska krafter motsätter vi oss alla försök av Assadregimens bulvaner eller ursäktare att parasitera på sådana protester. Och skyla över diktaturens förbrytelser.  Kampen mot den syriska mördarregimen och den amerikanska imperialismens krigspolitik ser vi som olika sidor av samma sak. Oavsett vem som för tillfället trycker på knappen.

Håkan Blomqvist

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.