”Nazisterna har inget att hämta i Umeå”

13 september 2013

Förstasidan, Kommentar, Nyheter

Centrala Umeå. Första lördagen i september. Tidig eftermiddag. Folk som flanerar i den kvardröjande sommarvärmen.
Komma in på Kungsgatan och märka att något är på gång. Tjockt med folk. Ta sig fram i myllret och se polisavspärrningar. En civilklädd polis som står och håller folket lite på avstånd. Flaggor med konstiga märken. En skylt med en snara. Någon som sitter med händerna för ansiktet.
Vad händer?
– Det är nazister, polisen har pepparspreyat dem, säger någon intill. En annan börjar diskutera med civilaren:
– Det är inte okej att de finns på gatorna här. Ta iväg dem. Kan ni inte bara gripa dem?!
Polisen förklarar att de inte visste om demonstrationen, att de har lite för ont om folk. Hans ord dränks i en växande talkör. Samma ord om och om igen: ”Inga nazister på våra gator! Inga nazister på våra gator!
Inga nazister på våra gator!”
Orden fyller stadens centrum som en flodvåg. Det låter som tusen röster.

Tar oss runt avspärrningarna via Åhléns och hamnar i en större folkmassa. Unga, gamla. Vanligt folk.
Talkören fortsätter. Högre och högre. Så kommer jubel och applåder. Nazisterna har förts bort.
En ung man berättar vad som hänt:
– Det var femton-tjugo pers från Svenska motståndsrörelsen. De har slagit folk med flaggorna och kastat en flaska i huvudet på en kvinna så att hon började blöda. De har stått och heilat och ropat ”Adolf Hitler” och ”landsförrädare”. Kastat stenar. Polisen sprejade dem med pepparsprej när de försökte storma oss. De har hållit ett tal också men ingen hörde vad de sa för vi överröstade dem.
En man som verkar vara ungmoderat blandar sig i samtalet. Killen vi talar med säger att även om han ogillar borgarna så hatar han nazisterna, riktar sig till ungmoderaten: ”Idag står vi på samma sida.” Moderaten instämmer:
– Ja, idag spelar det ingen roll, idag står vi tillsammans.
Vänsterkillen fortsätter:
– Det är vår skyldighet som medmänniskor att visa att det inte är okej att sprida nazistiska budskap på stan.

En bit bort står en ung man som har fått en rejäl blodutgjutning i ena armen. Han träffades av en flaggpinne när han duckade för flaskan som träffade en kvinna i huvudet. Han har ropat så att han knappt har någon röst kvar. Armen darrar av skadan.
– Skylten med snaran syftar på att Svenska motståndsrörelsen tidigare sagt att de vill hänga alla landsförrädare, säger han och berättar att telefonkedjan hade löpeldshastighet. Att det blev stor uppslutning mot nazisterna på kort tid. Samtidigt frågar två tanter om nazisterna verkligen är borta nu, de tänker inte fortsätta sin stadsrunda om de inte är säkra på att de fått bort dem.
En ny talkör sätter igång: ”Nassar bort från stan, bussen går från Vasaplan!”
Det samtalas. Alla är överens om att nazisterna inte är från stan. Vi är ju i röda Umeå. Om det finns nolltolerans mot nazism och rasism någonstans i Sverige, så är det här.

En ung tjej berättar att hon nyligen hamnade mitt i en liknande manifestation som Svenska motståndsrörelsen höll i Jönköping. Där reagerade ingen, folk låtsade som om det regnade. Inte en talkör. Ingen uppslutning.
– Det är så skönt att det är på det här sättet i Umeå, säger hon.
Folksamlingen löses upp.
En bit bort längs gatan pågår en multikulturell matmarknad. Det går att köpa korv och ost från Italien, paella från Spanien. Nazisterna är borta och luften är fylld av en salig blandning dofter. Det är lugnt. Bara det att ögonen snart faller på ett klistermärke på en telefonkiosk. Sedan ett till. Och ett till. Nynazisterna har hunnit sprida sitt budskap på en massa centrala platser i stan. Men de försvinner snabbt. Folk går runt och tar bort dem.

På kvällen skriver Svenska motståndsrörelsen att de planerar att komma tillbaka till Umeå. Gör de det kommer det med allra största sannolikhet att möta ett ännu större motstånd. Redan på måndagen hölls en stor manifestation mot nazismen. Mer än 3 000 människor slöt upp. Umeå viker inte en tum. Som Västerbottens-Kurirens chefredaktör skrev om nynazisterna efter lördagens händelser: ”Kampen mot deras idéer förs bäst genom den urkraft som uppstår när en hel stad står enade sida vid sida, arm i arm. Den kraften finns hos Umeåborna.”
Och den urkraften behövs när främlingsfientligheten finns i riksdagen och bäddar väg för de ännu mer extrema. De som inte har förstått att Adolf Hitler är död, både som person och som slagord.
Den 14 september ska Svenskarnas parti, tidigare Nationalsocialistisk front, demonstrera i Stockholm under parollen ”1000 år av svenskhet”, då är det bara att hoppas att huvudstaden kan uppbåda samma urkraft som Umeå.
Det bästa motståndet mot de nynazistiska strömningarna är massiv uppslutning och ord.

Text och foto:
Emma Lundström

,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.