”Jag kan göra mer nytta i frihet”

02 september 2013

Förstasidan, Intervju, Nyheter, Utrikes

Aleksej Sachnin. foto: Jonatan Johansson

Aleksej Sachnin. foto: Jonatan Johansson

 

Den ryske vänsteraktivisten Aleksej Sachnin riskerar ett långt fängelsestraff i Ryssland som en av ledarna för oppositionen mot president Putin. Därför har han nu flytt till Sverige, och hoppas härifrån kunna fortsätta kampen för demokrati i Ryssland och hjälpa sina fängslade kamrater.

Den ryske socialisten Aleksej Sachnin söker politisk asyl i Sverige. Han är en ledande aktivist i Vänsterfronten som var en av de drivande organisationerna i proteströrelsen mot president Putins auktoritära styre. Just nu pågår en repression mot just vänstern i Ryssland, och 28 aktivister sitter fängslade i väntan på rättegång och riskerar mer än tio års fängelsestraff. När Aleksej Sachnin fick veta att också han skulle arresteras valde han att fly från Ryssland.
– Det handlar inte bara om min personliga säkerhet, utan också om den kamp som jag är en del av. Jag kan göra mer nytta i frihet, än om jag blir den 29:e fången, säger Aleksej Sachnin som är 31 år gammal.

I ett korrumperat land som Ryssland läcker alltid information, och Aleksej Sachnin fick tips om att han skulle arresteras i maj i år. Med mycket kort varsel köpte Aleksej och hans fru Maria flygbiljetter till Serbien, dit ryssar får resa utan visum.
– I Serbien ringde jag minavänner i Ryssland och fick då bekräftat att polisen hade varit i min lägenhet och sökt efter mig. De har också upprepade gånger ringt till min mamma och frågat var jag var, säger Aleksej Sachnin.
Han berättar att han i samma veva fick sitt facebookkonto kapat, troligen av ryska säkerhetspolisen, och det började spridas rykten via ryska nyhetskanaler att han hade emigrerat till Spanien. Han tror att det var en ”nyhet” som planterats av säkerhetspolisen för att se hur han skulle reagera och kanske avslöja var han verkligen var.

Via svenska ambassaden fick Aleksej Sachnin och hans fru visum till Sverige. De befinner sig i Sverige helt lagligt och har fått en advokat som hjälper honom att söka politisk asyl.
–Min advokat menar att jag har goda skäl för att få asyl. 28 av mina kamrater sitter redan fängslade för det som jag också är anklagad för, säger Aleksej Sachnin.
Det han och hans kamrater anklagas för är ”uppvigling” i samband med de stora demonstrationerna i Moskva förra året. Åtalen har dessutom kryddats med påståendet att de skulle vara ”utländska agenter”, framför allt georgiska spioner, så att straffen ska kunna bli extra långa.

Valet av land att fly till var begränsat, förklarar Aleksej Sachnin. Av ideologiska skäl hade det till exempel sett illa ut om han som vänsterpolitiker emigrerade till USA. Samma sak gäller för Storbritannien, som visserligen tar emot en hel del ryska flyktingar, men då i första hand ekonomiska flyktingar som oligarker och andra affärsmän som inte vill betala skatt eller på andra sätt hamnat i onåd med ryska staten.
– Det är inte den kategori exilryssar jag vill förknippas med, säger Aleksej Sachnin.

Aleksej Sachnin greps 6 maj 2012

Aleksej Sachnin greps 6 maj 2012

Andra EU-länder, som Frankrike och Tyskland, var uteslutna eftersom de har väldigt goda kontakter med Ryssland och troligen skulle lämna ut honom. Det samma gäller för Nederländerna, där en annan ung rysk politisk flykting tidigare i våras tog sitt liv efter att ha fått avslag på sin asylansökan.
Ukraina kunde han inte heller fly till, vilket en av hans andra kamrater Leonid Razvozzjajev gjorde. Han blev kidnappad tillbaka till Ryssland av ryska säkerhetspolisen och torterades.
– Sverige är ett land som har en stark vänstertradition och känt för att försvara demokrati och mänskliga rättigheter, säger Aleksej Sachnin förhoppningsfullt, och tillägger att Sverige ligger nära Ryssland vilket också känns bra för honom.

Att det är just vänsteraktivister som förföljs i Ryssland, medan till exempel högeroppositionella och liberaler går fria, beror på att regimen är mest rädd för dem, menar Aleksej Sachnin. Hans parti Vänsterfronten är ett ungt nytt parti fritt från det sovjetiska stalinistarvet och som kämpar för demokratisk socialism.
– Demokratin är viktigast. Om vi får fria demokratiska val i Ryssland skulle vänstern vinna stort. Nio tiondelar av ryska folket vill ha socialism, en fungerande välfärdsstat och åternationalisering av industrierna och naturresurserna, säger han.

Men Aleksej Sachnin har inte alltid varit vänster. När han var barn i åttiotalets Sovjet var han väldigt antisovjetisk, berättar han.
– När min skolklass skulle på utflykt för att besöka Leninmausoleet vägrade jag att följa med, säger han och skrattar. Som straff fick han stanna ensam kvar i skolan och skura golvet i klassrummen. Men sen blev han en av grundarna för det nya koalitionspartiet Vänsterfronten som samlar allt från kommunister och anarkister till radikala socialdemokrater.

Vänsterfronten var en av grupperna som tog initiativet till det som skulle bli en rad stora massdemonstrationer i Moskva mot det påstådda fusket i parlamentsvalet vintern 2011. Vänsterfrontens partiledare Sergej Udaltsov hade fått tillstånd till en demonstration eftersom myndigheterna bara trodde att det skulle bli en liten samling. Istället kom över hundratusen till Boltonajatorget i centrala Moskva, den största demonstrationen i den ryska huvudstaden på nära 20 år.
– Alla var lika förvånade att det blev så stort, både vi och regimen, säger Aleksej Sachnin.

Den första massdemonstrationen följdes av flera stora demonstrationer och myndigheterna vågade inte annat än att ge tillstånd för manifestationerna eftersom det kom så mycket folk. Proteströrelsens krav var enkelt: För fria demokratiska val. Något som kunde ena en bred opposition av vänster, liberaler och högernationalister. Till en början fick de etablerade liberalerna och högerpopulisten Aleksej Navalnyj stor medieuppmärksamhet medan vänstern hamnade i skymundan.

En stor utmaning var när liberalerna ville att oppositionen skulle enas bakom den nyliberala oligarken Michail Prochorov som en av de fyra godkända kandidaterna i presidentvalet i mars 2012.
– Det var omöjligt för oss, säger Aleksej Sachnin. Dessutom är Prochorov inte oppositionell utan en del av Putins maktapparat.
Motvilligt beslutade Vänsterfronten att istället ge sitt stöd till det gammelstalinistiska kommunistpartiets kandidat Gennadij Ziuganov, som det minst dåliga alternativet.
– Själva fick vi inte ställa upp i valet, säger Aleksej Sachnin.

Efter att Putin vunnit presidentvalet 2012 började många liberaler tröttna på att fortsätta med protesterna och Vänsterfrontens inflytande över oppositionsrörelsen växte igen. Aleksej Sachnin satt själv i en fyra timmar lång förhandling med den liberale ledaren Boris Nemtsov, före detta premiärminister i Jeltsins regering, som motvilligt gick med på att oppositionen
under demonstrationerna skulle ställa ett par sociala krav också. Det rörde sig bland annat om bättre bostäder och sjukvård, höjda minimilöner och pensioner.
Ett sorts trotskistiskt övergångsprogram?
– Egentligen bara klassiska socialdemokratiska krav, säger Aleksej Sachnin.

När vanligt folk såg att Vänsterfronten var drivande bakom dessa sociala krav steg partiet i popularitet. Samtidigt blev liberalerna allt mer kritiska och började ta avstånd från vänstern, vilket gav Vänsterfronten ännu mer utrymme att växa. Men även regimen blev allt mer uppmärksam på vänsterns framfart.
– Liberalerna är illa omtyckta för den katastrofala ekonomiska politik de förde på 90-talet, så de har inget folkligt stöd och Putin är inte rädd för dem, säger Aleksej Sachnin.
– Men när våra flaggor började dominera i demonstrationerna blev det tydligt att proteströrelsen inte var liberal. Vänstern är den enda del av oppositionen som kan få med sig folket, och regimen är rädd för folket och därmed också rädd för oss, säger han.
Det är därför, menar han, som staten nu koncentrerar sig på att fängsla vänsteraktivister, medan till exempel högerpopulisten Aleksej Navalnyj går fri och till och med får ställa upp i Moskvas borgmästarval i september.

Repressionen mot vänstern började med att 12 mindre kända aktivister arresterades. Polisen torterade dem och försökte få dem att ange de ledande kamraterna som Sergej Udaltsov och skriva under falska erkännanden om att han var en utländsk agent som planerade uppror.
– De sa: ”Titta, han går fri medan du sitter här och ruttnar! Varför skyddar du honom?” för att försöka få dem att vända sig mot Udaltsov, förklarar Aleksej Sachnin.
– Otroligt nog var det ingen som vek sig, säger han.

Aleksej Sachnin blev själv arresterad tillsammans med Sergej Udaltsov efter en demonstration i vintras, och de fick sitta fyra dygn i varsin isoleringscell i källaren på Petrovka 38, Moskvapolisens ökända huvudkontor.
– Första dygnet var ett helvete. Man blev väckt varje timme av att de spelade propaganda i form av statliga nyhetssändningar i högtalarna. Jag fick inget toapapper och jag hade visserligen mina cigaretter men fick ingen tändare, så det var en form av mildare tortyr, säger han.

Nästa dag blev lite bättre för fångvakten som jobbade då var snällare och öppnade till och med luckorna i celldörrarna så att Sachnin och Udaltsov kunde prata med varandra.
– Vi frågade om han var vänster och sympatiserade med oss eftersom han behandlade oss vänligt, säger Aleksej Sachnin och berättar vidare:
– Nej, han var nazist förklarade han, men han respekterade oss eftersom vi vågade sätta oss upp mot regimen.

Sergej Udaltsov

Sergej Udaltsov

Aleksej Sachnin blev friad den gången, men Sergej Udaltsov dömdes till husarrest i väntan på en kommande rättegång och har suttit instängd i sin lilla lägenhet i Moskva sedan februari.
– Hade man satt honom i fängelse direkt skulle det ha blivit stora protester. Genom att sätta Sergej Udaltsov i husarrest ser det inte lika farligt ut, samtidigt som regimen effektivt har tystat honom, säger Aleksej Sachnin.

Rättegången mot den 36-årige Sergej Udaltsov är planerad att hållas runt nyår, då vanligt folk är upptagna med helgfirandet och inte kommer uppmärksamma domen så mycket, tror Aleksej Sachnin.
– De anklagar honom för att vara utländsk agent och terrorist, och han riskerar att få livstids fängelse, säger han.
Själv är Aleksej Sachnin övertygad om att han riskerar samma öde som Udaltsov ifall han skickas tillbaka till Ryssland. Om Aleksej Sachnin får stanna i Sverige hoppas han kunna dra igång en stödkampanj tillsammans med organisationer för mänskliga rättigheter för att uppmärksamma de politiska fångarna i Ryssland.

Per Leander

, , , , ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.