Reinfeldt, lyssna på Asylstafetten!

Juli. Vind och sol. Och på morgonnyheterna rapporteras det att polisens projekt REVA –rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete – lever upp till regeringens mål: att fler människor som fått avslag på sina asylansökningar snabbare ska utvisas.
Reportern ställer inga kritiska frågor till polisen, åtminstone inte i just det inslaget. Det är liksom bara ett konstaterande. Att det gått ”bra”. Detta att hitta de människor som gömt sig efter avslaget från Migrationsverket.
Polispersonen som intervjuas i radion talar om antalet ”verkställda” personer. Det låter inte som att det rör sig om människor, utan om siffror. Gränspolisen i Skåne låter nöjd över att ha lyckats med 509 ”verkställda tvångsutvisningar” under 2012. Hoppas på ännu fler i år.
I hela landet ökade antalet verkställda tvångsutvisningar med 25 procent under det första REVA-året.

Men det räcker inte. För regeringen. Den vill nämligen att utvisningarna ska öka ännu mer påtagligt i år. Vi kommer alltså inte att få se mindre av gränskontroll innanför gränserna, i vardagen, i tunnelbanan. Rasprofileringen fortsätter.
Samtidigt – i sitt tal under Almedalsveckan – stod statsminister Reinfeldt och ondgjorde sig klagande över att oppositionsledare Löfven inte tar bättre avstånd från den växande främlingsfientligheten.
Hycklande ord.

Löfven må vara hur blek och blank och outtalad som helst, men statsministern är den som har en migrationsminister vid namn Billgren, som talar om människor som volymer.
Statsministern är den som leder en regering som vill att polis, migrationsverk och kriminalvård ska jaga människor som gömt sig i ren desperation, som är rädda, traumatiserade och utsatta på ett sätt som inte går att föreställa sig.
Statsministern är den styrande handen i ett samhälle där migrationspolitiken är en skam. Ett samhälle där mänskliga rättigheter inte gäller alla som vistas i landet. Ett samhälle där det är helt okej att se papperslösa som brottslingar. Med andra ord: ett samhälle där främlingsfientligheten kan hämta sina argument hos regeringen.

509 verkställningar är inte bara en siffra. Det är människoliv det handlar om. Och det är det många som förstår. Regeringens kallsinniga önskningar om ännu fler tvångsutvisningar står inte oemotsagda.
Asylstafetten 2013 – från Malmö till Stockholm för en human flyktingpolitik, är nu inne på sin andra vecka av vandring genom landet och de rapporterar stadigt om vänligt bemötande och förståelse. Stafetten vill bidra till att migrationspolitiken förändras. Vill att de drabbades berättelser ska tas på allvar. Att Sverige blir en ”fristad för människor som söker skydd från krig och förföljelse”. Genom samtal och manifestationer hoppas de kunna ändra tonen i samhällsdebatten och på så vis ändra politiken.
Den 22 juli höll de en minnesceremoni för offren på Utøya 2011 och kopplade samman det med offren för rasism i bland annat Afghanistan och Kurdistan.

Stafetten har hittills fått mycket uppmärksamhet och varje dag traskas nya mil. I Stockholm efterlyser nu förortsorganisationen Megafonen fotmassörer som kan tänka sig att ställa upp gratis och ge de vandrande aktivisterna en välbehövlig massage när de når Stockholmsförorterna: ”Vi vill gärna välkomna dem med mer än bara kramar och kärlek, kramar och kärlek är medicin till mycket, men för fötter som vandrat från Malmö till Stockholm behövs det mer än så. Fötter som vandrat steg av kamp för rättvisa.”

Den 16 augusti har statsministern möjlighet att träffa aktivisterna i centrala Stockholm. Istället för att pinsamt slå sig på bröstet som främlingsfientlighetens store motkämpe, kunde han då ta tillfället i akt att ta reda på hur det verkligen är, tala med dem som vet hur hans egen migrationspolitik slår.

Emma Lundström

, , , , , , , , ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.