Rikingatidens hövdingar

17 juni 2013

Förstasidan, Inrikes, Kommentar

Rikingahövdingen Ingvar Kamprad

Rikingahövdingen Ingvar Kamprad

 

Fördelningen av den samlade förmögenheten i ett land mäts enligt ginikoefficienten (efter den italienske statistikern Corrado Gini, 1884-1965). En helt jämn fördelning får siffran 0 och en maximalt ojämn 1. När Göran Persson lämnade över till Fredrik Reinfeldt 2006 var Sveriges förmögenhetsfördelning ojämnast bland alla undersökta länder = 0,89. I USA var den 0,81.
Bengt Ericson påpekar denna sanning och många andra i en frän bok: Den nya överklassen (Fischer & Co, 2010). En utomordentligt läsvärd text! Han har fått Stora journalistpriset för sitt grävande i mosterlandets ekonomi och varit chefredaktör för Veckans Affärer med mera.

Vasst och effektivt visar han att Wallenbergarna bara är småpotatisar jämfört med groteskt uppsvällda bakpotatisar som Ingvar IKEA Kamprad, värd 450 miljarder (2009), Stefan H&M Persson, 121 miljarder, och Hans Tetra Rausing, 62 miljarder.
Wallenbergsläktets makt baseras bland annat på det absurda systemet med röststarka A-aktier och röstsvaga B-aktier. Den som äger A-aktier kan härska över stora företag med en jämförelsevis liten insats av kapital. När EU-kommissionen tänkte ge alla aktier samma röstvärde 2003 vände sig Wallenbergarna till Persson som skickade Leif Pagrotsky till Bryssel att kämpa för ”den svenska ägarmodellen”!

Paggan lyckades, kommissionen lät direktivet bli frivilligt för medlemsländerna. ”Historiskt sett har storögda socialdemokrater ställt sig i givakt, när Wallenbergs har kommit på tal” skriver Ericson. Han är skoningslös i kritiken av deras och andra kapitalisters glupade girighet. Han kallar dem rikingar.
Egen förmögenhet är förstås alfa och omega för rikingarna men även annan status är viktig. En pampig villa smäller inte lika högt som ett gods med åkrar, skog och jaktmark. Helst vid en egen sjö. Finast av allt är att komma med i kungens jaktlag. Kläderna ska vara dyra men begagnade! Jaktvapnet gärna ett arv efter pappa. Ny jaktmundering luktar uppkomling.
Kunglig jakt är inget nytt påfund utan har ägt rum åtminstone sedan 1351, då Magnus Eriksson förklarade västgötska Halle- och Hunneberg som sin konungspark.

Sture Källberg

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.