Olof Palme och CIA

10 maj 2013

Förstasidan, Nyheter

Det är nu 40 år sedan IB avslöjades. Historikern Kjell Östberg berättar om USA:s inflytande över svensk arbetarrörelse. Olof Palme fick i uppdrag av CIA att påverka studenterna i tredje världen.

Idag är det inte längre någon hemlighet att Sverige under kalla kriget, trots officiell neutralitet, deltog på västmakternas sida mot Sovjet.
Kalla kriget var en kamp på många fronter: militärt, ekonomiskt och ideologiskt. Dessutom pågick den kulturella kampen, ”kampen om själarna”, som historikern Kjell Östberg kallar det.
Enligt USA stod alldeles för många av Europas intellektuella till vänster. De konservativa och liberalerna stödde per automatik USA, så dem behövde amerikanarna inte anstränga sig för att vinna över. På samma sätt var kommunisterna enligt USA:s syn redan ”förlorade” och inget att satsa på.

Men den övriga delen av arbetarrörelsen – ”the non-communist left” – socialdemokrater och fackföreningsfolk, blev därför en av de viktigaste måltavlorna för USA att skaffa sig inflytande över. Och Olof Palme var en av dem som troget samarbetade med USA mot Sovjetkommunismen.
– Hela sitt liv var Olof Palme en djupt övertygad antikommunist, säger Kjell Östberg när han talar på ett seminarium om CIA och den svenska arbetarrörelsen på ABF i Stockholm.

Ledande socialdemokrater rapporterade regelbundet till den amerikanska ambassaden i Stockholm. Olof Palme var en av dem som gick dit och bland annat överlämnade namn på svenska kommunister till CIA.
– USA hade cirka 10 000 svenska kommunister registrerade, säger Kjell Östberg som nyligen skrev en hyllad dubbelbiografi om Olof Palme.
– Men jag vill egentligen inte kalla honom för en CIA-agent, han blev aldrig formellt värvad och fick ingen lön från CIA. Istället hjälpte han USA frivilligt, säger Kjell Östberg.

– Men var det inte rimligt och hedervärt ändå från socialdemokraternas perspektiv att bevaka svenska kommunister när man hade denna kommunistiska stormakt Sovjetunionen så nära inpå, frågar sig Kjell Östberg.
Men som i alla häxjakter gick det för långt och urartade, förklarar han sen.
– Man registrerade inte bara kommunister, utan också partilösa fackliga aktivister och radikala socialdemokrater, som systematiskt rensades ut ur fackföreningarna och ofta svartstämplades så att de aldrig kunde få jobb igen, säger han.

När socialdemokraternas egen spionapparat Informationsbyrån (IB) avslöjades i maj 1973, så visade det sig att man hade registrerat över 100 000 svenskar som ”kommunister”, oavsett om de verkligen var det eller inte.
IB bildades 1958 på begäran av USA för att se till så att kommunister inte arbetade inom den svenska försvarsindustrin.

Men det var inte bara fackföreningsrörelsen som var viktigt för USA att få inflytande över. Kanske ännu viktigare var den internationella studentrörelsen, och det var så Olof Palme först kom in i bilden som ung amerikavänlig student, berättar Kjell Östberg.
Det var runt år 1950 och kalla kriget mellan USA och Sovjet hade just börjat. Samtidigt började också frihetskampen i tredje världen. USA förstod att kolonialismens tid snart var över, och när dessa länder gjorde sig självständiga var det viktigt för USA att de inte gick i allians med Sovjetunionen.
Därför satsade USA på att försöka vinna den nya generationens ledare i kolonierna, det vill säga studenterna.

Den unge Olof Palme tilldelades uppdraget att bygga en internationell pro-västlig studentrörelse, ett projekt som finansierades av den amerikanska staten och kontrollerades av CIA. Men USA kunde av naturliga skäl inte själva skylta med att man låg bakom en sådan organisation.
– Sverige var ett land som inte var besmittat av ett kolonialt förflutet, därför var Palme en ideal ledare för denna världsrörelse, förklarar Kjell Östberg.

Men många av dessa studenter skulle senare bli kritiska till USA:s imperialistiska ageranden i tredje världen, och Olof Palme var också en av dem som till sist tyckte att USA gick för långt med sin bombpolitik.
– Det som hände i Vietnamkriget var ett brott mot den USA-bild som var hans, säger Kjell Östberg och menar att Olof Palme ansåg att USA:s krig i Vietnam var fel eftersom det bröt mot USA:s egna liberala principer.
– Jag vill inte romantisera Olof Palme, han vände sig inte helt mot USA trots sin kritik av kriget. I hemlighet fortsatte han samarbetet med USA mot Sovjet, och ville på inget sätt riskera att Nato övergav Sverige, säger Kjell Östberg.

Per Leander

, ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.