Diktatorn Videla är död

foto Edgardo E. Carbajal▶General Jorge Rafael Videla dog i fängelset   ▶Ledde den mest
förtryckande regimen i Argentinas historia   ▶Argentina var ökänt för underjordiska koncentrationsläger

 

Några generaler dör på slagfältet, de flesta andra i sängen medan de håller på att uttala påhittade hetsiga fosterländska uppmaningar. Några få i kupper, revolutioner och komplotter. Några i olyckor.
I Latinamerika, en kontinent rik på revolutioner, militärkupper, repression, massaker och förföljelser var det många generaler som utmärkte sig. På det som de var bäst på: förföljelse, tortyr och mord på arbetarna.
Generalen Jorge Rafael Videla var en av dem. Han ledde en regering från 1976 till 1981. Den mest repressiva i Argentinas historia.
I döden var han mer originell. Sittande på toalettstolen, i ett vanligt fängelse.

Diktatorn blev ihågkommen för sina fasanfulla brott. Mindre talas det om att allt denne general lyckades med knappast kunde genomföras utan medlöperi och påhejad av den samlade bourgeoisien.
Det var inte en isolerad kupp iscensatt av en blodtörstig general. Han var det första valet i en imperialistisk plan som innefattade länder som Bolivia, Uruguay, Chile och Brasilien.
Det handlade om att för det första göra slut på vänstern och arbetarrörelsen. För det andra att möjliggöra iscensättande av ett nytt experiment med företagsmanagement enligt tankar som föddes i den ökända Chicagoskolan, senare världsberömda som nyliberalism.
Varje land följde samma plan, om än med vissa särskilda drag. I Guatemala var det folkmord, hela byar som utplånades, i Chile mer av arkebuseringar och fängelse, i Argentina underjordiska koncentrationsläger.

30 000 människor fördes till de 500 anläggningarna för att aldrig lämna dem levande. Det främsta redskapet i förhören var elchocker utförda av en ”made in Argentina”-manick: picana eléctrica. Manicken gick ”på export” till nästintill varenda polis och militärkår på kontinenten.
Ett annat kännetecken var krigsbyten. Militärerna tog, i många fall, allt som tillhörde deras offer. Hus, bilar etc. Barn, särskilt barn, var det mest eftertraktade krigsbytet.
Några mördades medan de allra minsta kidnappades för att lämnas över till familjer nära diktaturen. Många mödrar födde i fångenskap för att omedelbart mördas.
500 barn registrerades som bortförda, 108 hittades efter åratal av kamp från föreningen för far- och mormödrar, Abuelas de Plaza de Mayo.

Under Videlas tid vid rodret startade en samordning av de repressiva apparaterna i regionen: Operación Cóndor. Deltagarna var militärregeringar i Argentina, Chile, Brasilien, Bolivia, Paraguay och Uruguay.
Argentina blev jaktområde för aktivister som bodde där eller som passerade landet. Bland de mest kända offren räknas Torres, före detta boliviansk president, generalen Prats, överbefälhavare, Pinochets föregångare i Salvador Allendes regering, uruguayanska parlamentarikerna Zelmar Michelini och Gutiérrez Ruiz och hundratals (kanske tusentals) sydamerikanska aktivister.

Omfattningen av repressionen kan man bara föreställa sig, med tanke på citaten från militärguvernören i provinsen Buenos Aires, Ibérico Saint Jean: ”Först de röda, sedan deras sympatisörer och till sist de likgiltiga.” Som alltså skulle utplånas.
Videlas sista ”gärning”, för drygt en vecka sedan, var att från fängelset mana till en ny militärkupp. Han dog i ett vanligt fängelse. Han mådde dåligt kvällen innan och fördes till fängelsets sjukstuga.

Man kan hoppas att detta sänder signaler till övriga länder som ännu inte gjort upp med sitt förflutna. Argentina kunde, som enda exempel, ställa de ansvariga inför rätta, föra dem till fängelse (de existerande) och vid sviktande hälsa flytta dem till sjukstugan. Fängelsets sjukstuga. Inga speciella lyxanläggningar eller militära sjukhus. Som fallet är i de flesta länder.

Generalen ”dog fridfull i sin bädd” enligt Cecilia Pando, vän till diktatorns familj, ”inne i duschen” enligt den reaktionära stortidningen Clarín, och ”sittande på toastolen” som fångvakten berättade och dödsattesten visar.
Hyllad med en argentinsk flagga med svarta sorgband av sina forna ”camaradas de armas”, vapenbröder, medfångar de också.

Rodolfo García

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.