Asiatiska vägröjare

31 maj 2013

Förstasidan, Kultur

 

Samtidigt som 1800-talets europeiska politiker och ideologer betraktade de asiatiska folken som betydelselösa i samtidshistorien, växte det fram asiatiska revolutionära intellektuella, övertygade om att deras länder kunde reformeras och moderniseras och därigenom få kontroll över sin utveckling. Författaren Sture Källberg berättar om en ny bok som skildrar hur antikoloniala pionjärer i Asien röjde väg för kommande befrielserörelser.

År 1820 förklarade filosofen Hegel i Berlin att ”Kina och Indien ligger så att säga utanför världshistoriens riktning”. Europeiska stormakter bestämde med andra ord historiens kurs. Så var det drygt ett århundrade till. Urgamla stater i Asien underkuvades av kolonialmakternas kapital och kanoner.
Jamal al-Din al-Afghani var en av de främsta bland muslimska intellektuella som manade till motstånd mot växande europeisk makt och plundring i Asien. Han var en outtröttlig agitator som reste, talade, skrev och utvisades från Egypten, det ottomanska Turkiet, Persien, Brittiska Indien, Afghanistan – och ibland återvände.
Han kunde åtta språk och vistades i Teheran och Calcutta, Delhi, Kabul, Kairo, Istanbul, Moskva, Sankt Petersburg, Paris och London. Brittiska Imperiet var hans främsta måltavla. Engelsmän hade exempelvis övertygat egyptiska makthavare om bomullsodling i stor skala i Nildalen. Odlingen ruinerade otaliga småbönder och kritiserades häftigt av honom.

al-Afghani ansåg att islamiska länder kunde moderniseras på egna villkor. Islam behövde en Luther. Koranen gav utrymme för reformer och införande av modern vetenskap, politik och ekonomi. Alla religioner är till en början intoleranta mot vetenskap och förnuft och kan bara långsamt befria sig från dessa fördomar, skrev han.
I Kairo fick al-Afghani många anhängare. 1877 var han med och startade Abu-Naddara Zarqa – ”Mannen med blåa glasögon”, en satirisk tidskrift som var först med att skriva på folklig arabiska. Chefredaktör Sanua var jude. Tidskriften förbjöds året därpå och Sanua utvisades men fortsatte i Paris. Därifrån smugglades det populära bladet till Egypten. al-Afghani som bland annat krävde rättigheter för kvinnor utvisades från Egypten 1879.

Dalip Singh, Abdurreshid Ibrahim, Saad Zaghlul, Liang Qichao liksom al-Afghani och andra tidiga antiimperialister återuppstår i en bok av den unge indiern Pankaj Mishra: From the Ruins of Empire (Allen Lane, London, 2012). Det är en enastående rik skildring av händelser och gestalter, ofta okända här. Författaren listar endast de viktigaste böckerna han slukat för att kunna skriva sin bok. Uppräkningen fyller tio täta sidor.
Kang Youwei och Liang Qichao var traditionellt skolade konfucianer men insåg att Kina skulle mista sin självständighet helt och hållet om inte landet moderniserades. Det förstod även den 23-årige kejsaren Guangxu och bjöd in Kang till palatset.

Ett triumvirat med Kang, Liang och filosofen Tan Sitong skrev sedan många förslag till reformer som kejsaren beslutade om. Det pågick i hundra hektiska dagar 1898 och blev för magstarkt för de konservativa. Kejsaren avsattes. Änkekejsarinnan som härskat tidigare återtog makten och kvävde framstegen. Kang och Liang lyckades fly ur landet. Tan och sex till halshöggs.
Liang Qichao tog sig till Japan och startade en tidning med pengar donerade av kinesiska köpmän. Revolterande unga kineser och andra asiater studerade i det moderniserade Japan, ett dåtida föregångsland. Kang Youwei blev med tiden traditionalist men Liang fortsatte att samla in pengar och sprida framtidens budskap.

Den efterhand militariserade och alltmer aggressiva japanska staten blev under andra världskriget historiens barnmorska i Asien. Japans erövringar kostade miljoner människoliv. Men samtidigt krossades Storbritanniens koloniala makt i Kina, Malaysia och Burma; Frankrikes i Kina, Vietnam, Laos och Kambodja; USA:s i Filippinerna och Hollands i Indonesien.
Japans nederlag 1945 banade sedan väg för nationella befrielserörelser. Två år efter kriget förlorade Storbritannien makten även i Indien och Pakistan. Sri Lanka blev självständigt 1948. Året därpå segrade den kinesiska revolutionen. Nya ledargestalter intog den världspolitiska scenen: Ho Chi Minh, Aung San, Gandhi, Mao, Nehru, Sukarno och andra.

Jamal al-Din al-Afghani var inte afghan utan född i Iran 1838 eller 1839. Han dog i Istanbul 1897 och begravdes där. 1944 fördes hans benknotor till Kabul för ny begravning. 2002 ansåg regeringen i Washington det opportunt att donera 25 000 dollar till renovering av al-Afghanis sönderskjutna gravmonument.

Sture Källberg

,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.