Syrizaledaren Alexis Tsipras: “Vi måste lita på folkets kraft”

Det kan tyckas som att allt går åt fel håll. Att Europa obönhörligt plöjer fram genom en trögflytande lervälling bestående av alla konsekvenser av nyliberalismen och det kapitalistiska systemet, en illaluktande gyttja av egoism och rasism som klafsar landmassan ända upp i armhålorna.
Men det finns andra rörelser. Det finns förhoppningar. Det finns helt enkelt hopp. Ett sådant är den grekiska vänstern. Den som vuxit sig allt starkare i och med den ekonomiska krisen, som blivit ett alternativ att räkna med i landet där människorna går på knäna för att få ihop det. Kanske till och med ett alternativ att räkna med i Europa. Det var i alla fall budskapet när Alexis Tsipras, ledaren för Syriza, nyligen besökte London.

Det säljs vänstertidningar vid ingången till Friends House i centrala London. Delas ut flygblad och pamfletter. Inne i föreläsningssalen diskuteras det högljutt. Bänkraderna fylls på.
Efter en kort introduktion, framförd av en representant för Grekiska Solidaritetskampanjen som anordnar kvällens möte, och några ord om ett stort möte mot nedskärningspolitiken i Storbritannien som ska hållas i Westminster Hall i juni, är det dags. Fullt fokus på Alexis Tsipras och hans ord.
– Jag visste inte att Syriza hade så många vänner i London, hoppas att ni deltar i lokalvalen nästa gång, ler den grekiske vänsterledaren innan han blir allvarlig och börjar tala om rädslans politik, om nyliberalismen som inte går ihop med demokratitanken och om att Syriza anser att den enda möjliga vägen bort från krisen i Europa är radikal demokratisk förändring.
– Kamrater och vänner, två världar krockar i Europa. På ena sidan står de demokratiska krafterna, människorna som kämpar för ett rättvist, jämlikt och fritt samhälle. På den andra sidan: de som förespråkar det nyliberala projektet. De kontrollerar våra kroppar och hjärnor genom rädslans politik. Allt för att öka vinsterna.
Han menar att vi alla är del i ett demokratiexperiment och att Syrizas förändringstanke inte är en optimistisk illusion, utan slutsatsen av rationella argument och detaljerad analys.
– Det är känt att den europeiska eliten och den grekiska regeringens strategi inte kan erbjuda någon hållbar lösning. Det enda som åtstramningspolitiken har uppnått, är att försätta Europa i ekonomisk depression, och att kasta Grekland in i en icke tidigare skådad humanitär kris.

Alexis Tsipras anser att åtstramningspolitiken är ett katastrofalt svek mot den grekiska ekonomin och det grekiska samhället. Han nämner statistik som bevis. Till exempel att det är det sjunde året av ekonomisk regression i Grekland. Och att samma utveckling förväntas fortsätta nästa år.
Den grekiska ekonomin har minskat med 20 procent sedan 2008. Arbetare och pensionärer har förlorat mer än 30 procent av sin inkomst de senaste tre åren. Arbetslösheten bara växer och växer, närmar sig 30 procent. Ungdomsarbetslösheten är nästan 60 procent. Alexis Tsipras berättar också om hur hela landets framtid undermineras eftersom de välutbildade emigrerar.
– Samma politik har lett till minskade bidrag, begränsad arbetsmarknad, och en sönderfallande välfärdsstat, säger han och menar att varje aspekt av livet har blivit utsatt för det kapitalitiska vinstkravet och för beskattningsåtgärder.

Med tanke på allt detta, menar Alexis Tsipras att den europeiska eliten och den grekiska regeringen borde ha tillräckligt med bevis för att den förda politiken inte medför några positiva resultat:
– IMF (Internationella valutafonden) har erkänt att deras ekonomer har misslyckats i varje försök att förutspå konsekvenserna av horisontala nedskärningar och omfattande åtsramningar. Vid det här laget vet alla att åstramningspolitiken skapar en ond spiral av ekonomisk lågkonjunktur och ökade skulder.
Så varför fortsätter de europeiska ledarna på det inslagna spåret?
– Jag tror att svaret är att deras egentliga mål skiljer sig från de som uttalas offentligt. Det verkliga målet är en total förändring av det sociala ramverket. De vill skapa en ekonomisk situation som grundar sig på billig arbetskraft och omfattande privatiseringar av det offentliga, säger han och förklarar vidare att eliten använder sig av de offentliga skulderna som en maktstrategi för att förhindra den alternativa politiska utvecklingen:
– Om skulderna inte existerade, skulle eliten vara tvungna att uppfinna dem.

Han talar vidare om den grekiska regeringens roll när det gäller att genomföra det europeiska åtstramningspaketet:
– Den grekiska regeringen är beredd att gå hela vägen till det bittra slutet för att tillfredsställa sina allierade: det grekiska kapitalet och den korrupta eliten. Dess vilja att till fullo genomföra det här katastrofala programmet har på ett dramatiskt vis förändrat staten och orsakar problem för demokratin.
Men åtstramningarna har inte tagits emot av ett stillatigande folk, de har lett till omfattande folkliga protester. Protester som, enligt Alexis Tsipras, har utlöst repressioner från polisen av ett aldrig tidigare skådat slag. Grekerna lever nu i ett ständigt undantagstillstånd:
– Statligt våld och repressioner drabbar alla dem som vågar stå emot det som sker. De grundläggande, medborgerliga och konstitutionella rättigheterna kränks hela tiden. Tortyren som den grekiska polisen utsätter de som grips för, är bara ett exempel. Att polisen skyddar, eller åtminstone tolererar de fascistiska huliganernas fortsatta attacker på immigranter, ett annat.

Alexis Tsipras menar att det faktum att regeringen inte tvekar inför att genomföra de katastrofala planerna, har fått en uppblossande högerextremism som följd:
– Detta gör att den europeiska liberala och humanistiska traditionen är i fara, liksom själva demokratin.
Antonis Samaras plan är väldigt tydlig, anser han. Den går ut på att under förevändning av lag och ordning försöka skapa en politik som ska vinna över vänstern. Genom att rikta sig till människornas konservativa reflexer, och spela på den rädsla som den ekonomiska krisen skapar, vill den grekiske premiärministern nå dem som röstar på högerextrema, nynazistiska Gyllene gryning.
Den senaste utvecklingen i Greklands politiska drama ägde rum bara några dagar innan Alexis Tsipras Londonbesök. Då framkom det att inrikesministern hade anlitat en nynazistisk förintelseförnekare som rådgivare i frågor rörande nationalitet och immigration:
– Trots att vi har krävt hans avgång, har han fortfarande kvar sin post.

Syriza har de politiska och moraliska möjligheterna att få slut på det katastrofala sociala tillståndet i Grekland, enligt Alexis Tsipras:
– Vi har inte bara ansvar att göra det för vår egen skull och för de framtida generationerna, vi har också ett ansvar när det gäller den europeiska traditionen och den europeiska visionen. Men det finns en fråga som återkommer gång på gång: har vi ett svar? Har vi en lösning på problemet? Har vi ett alternativ till det nyliberala systemet, eller är vi, som våra kritiker hävdar, bara demagoger och populister som vet hur vi ska attackera det uppenbara?
Han menar att det är lätt för de politiska motståndarna att avfärda systemkritikerna på det sättet:
– Varje person med en politisk agenda som vågar förneka deras envägslösning, är antingen utopisk eller en bluff. På detta har vi bara ett svar. Vi för en pragmatisk politik. Alla våra Nej följs av ett Ja. Vi har en strategi som går ut på rättvisa, jämlikhet och frihet. Vi vet att för att förändra situationen måste vi vara både idealister och visionärer, men samtidigt också brutala pragmatiker. Det är en nödvändig ekvation. Vi vet att för att vara framgångsrika så måste vi lita på folkets kraft, på demokratins och delaktighetens kraft. Vi kommer aldrig att svika dessa principer.

Vilket är då alternativet för Europa, och för Grekland? Alexis Tsipras ger en bild av vad som skulle ske om Syriza kom till makten. Först och främst skulle åtstramningspolitiken stoppas. Lånen omförhandlas. Den ekonomiska strategin skulle följa Londondeklarationen från 1953, den som fick Tyskland på fötter igen efter andra världskriget.
Han frågar sig också varför vi fram tills nu har accepterat ett så konservativt förhållningssätt till skuldkrisen som fäller land efter land i södra Europa, när den så uppenbart har misslyckats.
– Vi är väl medvetna om att den grekiska ekonomin inte kan återhämta sig om vi inte genomför en mängd ekonomiska, institutionella och demokratiska reformer. Det kommer radikalt att förändra det grekiska samhället och den grekiska staten.

Löner och pensioner skulle vara Syrizas första prioritering, bland annat att återställa minimilönen till tidigare nivå. Allt för att stoppa den nedåtgående spiralen mot ekonomisk depression, och för att återupprätta värdigheten och framtidsutsikter för den grekiska arbetarklassen.
– Det är allmänt känt bland progressiva politiker och aktivister att trojkan och den grekiska regeringen har gjort så att bördan av den ekonomiska krisen burits enbart av den offentliga sektorn och av privatpersoner, av arbetare och pensionärer. Det måste upphöra omedelbart. Det är dags att Grekland ger sitt bidrag till försöken att komma ur krisen, säger Alexis Tsipras och tillägger att Syriza även skulle ta itu med skatteflykten.
Det får applåder.
Syriza skulle satsa på investeringar i hållbara företagsinitiativ, lokala kvalitetsprodukter, förnybara energikällor och infrastrukturprojekt:
– Vad vi behöver är ett vitalt system hängivet de offentliga intressena, inte ett som bara bryr sig om kapitalistisk vinst. Vi behöver ett vitalt system i samhällets tjänst.

Förtroendet för demokratin måste återupprättas. Syriza är medvetna om att det är ett omfattande arbete som kommer att ta tid. De är också medvetna om att en förändring av systemet inte kommer att ses med blida ögon av kapitalismens förespråkare:
– Vi tar en stor risk och är psykologiskt förberedda på en stor strid. Det krävs en mobilisering av de sociala krafter som vill bekämpa korruptionen. Inget av detta är möjligt utan folkligt stöd och deltagande. Och det är precis det nya element vi vill introducera i det politiska systemet. Hittills har arbetare, pensionärer, de unga och de arbetslösa varit passiva åskådare när det gäller den politiska utvecklingen, de har i princip varit helt uteslutna i beslutsprocesserna. Vi anser att även detta måste få ett slut.
Syrizas politiska program handlar inte om att vinna val och bilda regering, menar Alexis Tsipras, det handlar om att få makten att föra Grekland i en demokratisk, socialistisk riktning. Han citerar Gramsky som säger att partierna till vänster måste bilda basen för folklig förändring.

Alexis Tsipras tycker att de politiska vänsterkrafterna i Europa har uppnått mycket mer än förväntat med tanke på läget för bara några år sedan, innan upproren 2011, de som började med de indignerade i Puerta del Sol. Efter det uppblossande motståndet världen över har inget varit sig riktigt likt, anser han:
– Förra sommaren var Syriza nära att vinna valet och tog ännu ett steg på vägen mot att störta den farliga och korrupta politiska eliten i Grekland. Vi lyckades inte då, men jag hoppas och är säker på att vi kommer att lyckas mycket snart. Och jag tror att vi inte är ensamma i den kampen. En ny våg av folkliga protester växer över hela Europa. Maktbalansen håller på att skifta. En ny våg av mobilisering och motstånd har börjat. Och låt mig göra en förutsägelse: att snart, väldigt snart, kommer den att nå London.
Denna spådom utlöser skratt och applåder.
– Åtstramningspolitiken kommer att upphöra. Vad vi behöver göra är att se till att det sker. Det ligger motstånd i luften, och ur motstånd växer förändringens frö. För första gången sedan 80-talet befinner sig Europa vid en korsväg, ett avgörande. Ska det fortsätta på den inslagna vägen och möta allt större folkligt motstånd, eller ska det, eller ska VI välja en radikal förändring av ekonomin och politiken? Vi i den europeiska vänstern måste lära oss av motståndet inom de folkliga rörelserna. Samtidigt måste vi uttrycka vår politiska vilja, just för att förändra vad politik betyder. Vårt mål är inte bara att leda Grekland, utan att ändra hela det kapitalistiska paradigmet, säger Alexis Tsipras och tillägger med mycket övertygelse i rösten att detta inte låter sig göras utan hjälp från övriga vänstern i Europa, och från de sociala rörelserna:
– Vår kamp och våra intressen är desamma. Greklands framtid, och Europas framtid, beror på vår framgång, och jag är övertygad om att vi kommer att lyckas.

Många vill ställa frågor. Flera kommer in på Hugo Chávez och vad den europeiska vänstern kan lära av den latinamerikanska. Alexis Tsipras har precis varit i Venezuela och tagit adjö av sin vän. Vikten av folkligt stöd, är vad vi kan lära oss, tycker han.
– Innan Chávez kom till makten sade han inte ”rösta på socialismen”, han sade rösta för förändring, rösta för ditt liv. Sedan vann han folkets förtroende dag för dag, liksom deras tro på att socialism är en bra idé eftersom den innebär att deras liv blir bättre, avslutar Syrizaledaren som verkar övertygad om att om Syriza kommer till makten i Grekland, så kommer det att vara början till slutet för åtstramningseuropa.

Text och foto:
Emma Lundström

, , , , ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.