Nu ökar skillnaderna – kvinnor tjänar mindre

12 mars 2013

Fokus, Förstasidan, Nyheter

▶Backlash för kvinnors löneutveckling   ▶Samtidigt ökar inkomstskillnaderna över lag
▶”Alla bör ta ställning”

Att det i Alliansens Sverige går åt fel håll, både vad det gäller jämställdheten och jämlikheten, det har nog få undgått att märka av, antingen personligen eller genom att ta en titt bortom sig själv, sitt kön och den privata plånboken. Men för att verkligen bli på det klara med HUR illa det egentligen är, och OM det är så illa som det verkar, behövs statistik, grafer, siffror som får hjärnan att dra paralleller, komma till slutsatser om samhälleliga konsekvenser.

Och där kommer TT och tidningarna Arbetaren och Arbetet oss till hjälp i dagarna. TT meddelar nämligen att enligt ny statistik från Statistiska centralbyrån har den tidigare trenden – att kvinnors inkomster kommit allt närmare männens – nu börjat gå åt motsatt håll. Det rör sig om några procentenheter mindre och om en utveckling som började för två år sedan, men likväl är det skrämmande nyheter.
Att bandet börjat spolas tillbaka när det gäller de delmål i jämställdhetsarbetet som uppnås i form av minskade löneskillnader, är djupt oroväckande. Enligt Statistiska centralbyrån beror inkomstskillnaderna framförallt på att kvinnor, i större utsträckning än män, jobbar i låginkomstyrken, oftare jobbar deltid, och oftare är sjuka och föräldralediga. Som vanligt med andra ord, fast i ökande, istället för minskande omfattning.

I arbetsför ålder är skillnaderna som störst när vi är mellan 25 och 29 år. Inkomster för kvinnor ligger då på 72,4 procent av männens dito. Men det blir inte bättre när vi pensioneras, då sjunker siffran till 71, 9 procent, alltså får kvinnor då nästan 20 procent mindre än männen.
Som om det inte räckte med skillnaderna i sig så rapporterar nu också Arbetaren om en undersökning som fackförbundet Unionen har gjort och som visar att allt färre företag gör så kallade lönekartläggningar; kartläggningar som är ämnade att upptäcka osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män.

För fem år sedan utförde drygt hälften av företagen kartläggningar, nu är det knappt vart tredje, enligt Arbetaren. Utvecklingen anses hänga samman med de ändringar i diskrimineringslagstiftningen som gjordes 2008 och som fastslog att företag med fler än 25 anställda bara behöver genomföra kartläggningar vart tredje år istället för varje år. Arbetaren skriver att det enligt Medlingsinstitutet idag finns en oförklarad löneskillnad mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden totalt. Den skillnaden ligger på i genomsnitt 5,9 procent. Mellan tjänstemän i privat sektor ligger löneskillnaden på 9,2 procent.

Tidningen Arbetet har också tagit tag i statistiken. De har inte accepterat bedömningen av Statistiska centralbyråns nya statistik, som att alla är ”vinnare” eftersom alla hushåll har ökat sina inkomster under år 2011. Istället har Arbetet gjort egna grafer utifrån statistiken och kommit fram till att den viktigaste slutsatsen är att inkomstskillnaderna fortsätter att öka, kraftigt: ”Medan den tiondel av befolkningen som har den högsta inkomsten i Sverige ökade sin inkomst med hela 21 300 kronor så ökade den tiondel av befolkningen som har den lägsta inkomsten sin inkomst med bara 800 kronor.”

Arbetets grafer visar att utvecklingen pågått under en längre tid, men tagit fart ordentligt efter valet 2006. Under valåret hade de med lägst inkomst till och med en negativ inkomstutveckling.
Mer siffror? Köpkraften för tiondelen med lägst inkomst har minskat med 2 000 kronor, samtidigt som tiondelen med högst har ökat nettoinkomsten med 79 000 kronor (räknat med 2011 års priser).

Som nation hade Sverige år 2011 blivit 7, 7 procent rikare jämfört med 2006. Men det är alltså inte ALLA som blir rikare: den halva av befolkningen som redan 2006 tjänade minst har också ”fått de lägsta procentuella påslagen medan de med högre inkomster dragit ifrån”.
Tidningen Arbetet anser att det här är en utveckling som ”vi alla bör ta ställning till, ur ett medmänskligt, ekonomiskt och inte minst ideologiskt perspektiv”.

Det efterlysta ställningstagandet lär lysa med sin frånvaro i de flesta av dagens politiska ideologier, åtminstone dem som finns som regeringsalternativ. Alla bekänner de sig ju till tillväxtkyrkan.
Att det finns många studier som visar att jämn inkomstfördelning är bättre för demokratin och välfärden, för folkhälsan och rättvisan, för alla medborgares möjlighet till ett gott liv, det bekommer inte dem som strävar efter tillväxt till varje pris, inte så länge de lyckas lura människor att rösta med plånboken istället för med bilden av det demokratiska projektet på näthinnan.

Emma Lundström

,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.