Palmemordet: “Det finns frågor som inte besvarats”

01 februari 2013

Analys, Förstasidan, Nyheter

Palmemordet skapar rubriker i tidningarna – igen. Vapenexperten ”Johan”:  ”Jag fick erbjudande om att skjuta Palme”.  Gunnar Wall: ”Den svenska grenen av det hemliga militära nätverket Stay Behind bör utredas”

Det är inte varje dag som en så gammal händelse som Palmemordet skapar stora rubriker i tidningarna. Framför allt händer det väl i princip aldrig att två olika nyheter på det temat slår igenom i nyhetsflödet på en och samma dag. Men i söndags var det faktiskt precis vad som hände.

Den ena nyheten hade jag hjälpt fram. Det var den som handlade om vapenexperten ”Johan”. Han berättar nu att han i september 1985 av en polis i sin bekantskapskrets fick en förfrågan om att skjuta Olof Palme. Polisen tillhörde de högerextrema kretsarna inom Norrmalmsdistriktet. ”Johan” har hela tiden varit övertygad om att frågan varit allvarligt menad. Polismannen hade tydligt antytt att han representerade en grupp och att de kunde få fram ett vapen som inte skulle gå att spåra. ”Johan” hade svarat nej och polismannen hade brutit kontakten med honom.
Den andra nyheten var att Inga-Britt Ahlenius i en debattartikel i Dagens Nyheter gick ut och krävde att den svenska grenen av det hemliga militära nätverket Stay Behind skulle utredas. Och hon pekade på att en av de frågor som måste ställas handlade om detta nätverks möjliga inblandning i mordet på Olof Palme.

Ahlenius debattartikel kom att uppmärksammas stort eftersom hon inte är vem som helst. Hon har varit generaldirektör för Riksrevisionsverket, hon ingick i den granskningskommission som under 90-talet synade Palmeutredningens sätt att arbeta, hon har utrett korruption inom EU-kommissionen (vilket ledde till kommissionens avgång) och hon har varit chef för FN:s internrevision.
Den underjordiska sammanslutning hon vill fästa uppmärksamheten på är sannerligen värd ett närmare studium. Stay Behind upprättades under det kalla kriget, framför allt i länder som tillhörde Nato men också i det formellt neutrala Sverige. Det uttalade syftet – i samtal inom den lilla krets som alls fick veta något – var till en början att förbereda för uppbygget av motståndsrörelser som skulle sättas in om Sovjetunionen och dess allierade invaderade länder i Västeuropa.

Men snart kom dessa hemliga strukturer att ta på sig uppgifter som sträckte sig utanför detta ursprungliga syfte. De blev samlingspunkter för folk som såg sig som sanna patrioter och som snabbt blev vana att agera med tämligen stora resurser till sitt förfogande och utan någon som helst demokratisk insyn. Två forskare, Daniele Ganser och Mats Deland, som granskat Stay Behind har direkt ställt frågan om dess kopplingar till Palmemordet – och det nämnde Ahlenius i sin debattartikel.
Reaktionerna har inte låtit vänta på sig, varken när det gällt Ahlenius krav på utredning av Stay Behind eller när det gällt uppgifterna från vapenexperten ”Johan”.

Men medan ”Johans” vittnesmål i stora drag mötts med en blandning av intresse och försiktigt ifrågasättande har Ahlenius frågor om Stay Behind lett till en del mycket kraftiga avståndstaganden. Till exempel har Curt-Steffan Giesecke, tidigare vd i Svenska Arbetsgivareföreningen och chef för svenska Stay Behind under åren 1978-95, sagt till Expressen: ”Varför skulle motståndsrörelsen ha intresse av en mordkomplott mot Palme? Det är helt gripet ur luften. Palme deltog ju i styrgruppens möten.”

Och Ingemar Krusell, tidigare biträdande spaningsledare i Palmeutredningen, säger att Ahlenius är ”ljusår från verkligheten” med sina frågor.
Ingen av dessa kommentarer är överraskande. Krusell har i många år satsat sin prestige som brottsutredare på att en ensam missbrukare mördade Olof Palme – och ett mord organiserat av Stay Behind befinner sig förstås i andra änden av skalan. Och Giesecke är ju så att säga part i målet, så något annat än en kategorisk dementi från hans sida vore ju en sensation.

Synbarligen har han förstås en poäng när han nämner att Olof Palme var högst införstådd med existensen av Stay Behind. Men den fråga som Ahlenius reser är om Palmes mycket aktiva engagemang för nedrustning i Europa under sina sista år i livet till sist kan ha gjort honom till en alltför stor belastning för okontrollerade krafter knutna till den västliga militäralliansen.
Det finns vid det här laget en kuslig och övertygande dokumentation som visar att Stay Behind-enheter i olika länder ägnat sig åt våldsam kriminell verksamhet med politiska syften. Det tydligaste exemplet är Italien, där nätverket, ofta kallat ”Gladio”, bland annat kopplats samman med en ”tyst” statskupp 1964 och med en hel serie bombdåd. Ett av de mest omtalade av dessa är massakern i Bologna 1980 då så många som 85 människor fick sätta livet till. Motivet till dessa operationer har beskrivits som att till varje pris hålla vänsterkrafter borta från inflytande över italiensk politik.

Tyvärr finns det trovärdiga exempel på att Stay Behind ägnat sig åt liknande paramilitär verksamhet i flera europeiska länder om än i mindre skala. Och den befogade frågan är om den svenska enheten, eller delar av den, i februari 1986 agerade på samma våldsamma sätt som sina europeiska kollegor.
Var det i så fall förberedelser till detta som min uppgiftslämnare fick en liten insyn i? Det kan jag inte veta. Men också den frågan måste förstås ställas.

Gunnar Wall

, ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.