Klasskillnaderna i Storbritannien ökar – en procent får nu tio procent av kakan

15 februari 2013

Förstasidan, Nyheter, Utrikes

London. Foto: Pasaje ModaInkomstskillnaderna i Storbritannien har ökat markant de senaste 15 åren, enligt en ny studie som gjorts av tankesmedjan the Resolution Foundation.
Enligt studien ”Squeezed Britain 2013” har den rikaste procenten av befolkningen ökat sin inkomst från 7 till 10 procent av hela nationens samlade inkomster, sedan mitten av 1990-talet. Under samma period har den lägre hälften av befolkningens inkomst minskat från 19 till 18 procent av kakan.

En förklaring till att de redan rikas rikedomar växer är att skatterna har sänkts för dem som tjänar mest. Men de försämrade ekonomiska förhållandena för den fattigaste hälften av befolkningen förklaras också av finanskrisen som bröt ut 2008.
Men samtidigt påpekar the Resolution Foundation att inkomstskillnaderna i Storbritannien växte redan långt innan finanskrisen bröt ut: ”Löneökningen för en vanlig heltidsanställd arbetare hade nästan helt stannat av redan fem år innan finanskraschen 2008, trots att tillväxten under den perioden i övrigt var relativt god.”

”Förhållandena på arbetsmarknaden  leder till en ökande inkomstklyfta mellan heltidsanställda och de som har deltidsanställningar, låglönejobb eller andra osäkra arbetsförhållanden. Detta kommer i en kontext där ojämlikheten redan var hög och stigande före recessionen”, påpekade också Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), i ett uttalande redan en vecka innan the Resolution Foundations studie presenterades.

Enligt the Resolution Foundations analyser kommer det att ta tio år, först runt år 2023, innan medelbritten har återfått den levnadsstandard man hade innan krisen började 2008.
Studien visar också att av alla britter som är skuldsatta har 30 procent så höga skulder att de troligen aldrig kommer kunna betala tillbaka sina lån.

Samtidigt visar en annan aktuell rapport att antalet självmord i Storbritannien har ökat med 7 procent bara det senaste året.
– En dubbel konsekvens av den ekonomiska krisen är att människor i nöd blir mer självmordbenägna, samtidigt som nedskärningarna i vård och omsorg leder till att dessa personer inte får den psykiatriska hjälp de behöver, säger Marjorie Wallace från SANE, en organisation som verkar för ökat stöd för männi­skor med sviktande mental hälsa.

Per Leander

,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.