Obamas andra chans

25 januari 2013

Nyheter, Utrikesnotiser

obama foto:afagen/ flickr cc by nc sa
Nu börjar Barack Obamas andra mandatperiod som USA:s president. I måndags svor han presidenteden på två biblar, Lincolns och Martin Luther Kings, inför en publik på 700 000 jublande anhängare. Det brukar annars vara diktaturer som håller på med sådana här politiska skådespelsceremonier och maktbefästande ritualer, men Obama har faktiskt fortfarande en stor skara fans, trots att hans första mandatperiod för många blev en besvikelse och inte den ”förändring” som hade utlovats.
Den andra mandatperioden skulle dock kunna bli annorlunda. Eftersom Obama inte längre behöver tänka på att bli omvald, skulle han kunna genomföra åtminstone ett par lite mer radikala reformer som han ibland har hintat om att han vill göra. I det tal som han höll under ceremonin på Capitol Hill tog han som hastigast upp klimatfrågan och homosexuellas rättigheter. Han lyfte också fram frågan om fattigdom, och sa att USA ”kan inte vara en framgångsrik nation så länge ett minskande fåtal får det bättre, och en växande majoritet knappt hankar sig fram”. Han påpekade också att människor som behöver ekonomiskt stöd och sjukvård inte är snyltare, som hans motståndare bland republikanerna brukar kalla bidragstagarna. Under sina första fyra år har Obama dock inte lyckats minska fattigdomen i USA, som tvärtom har stigit under hans presidentskap, och den sjukvårdsförsäkring som han tvingade fram är långt ifrån någon fri sjukvård och ingen hållbar lösning för de fattiga.
Utrikespolitiskt lovade Obama i sitt installationstal att ”stödja spridandet av demokrati från Asien till Afrika, från Syd- och Nordamerika till Mellanöstern”, något som USA brukar göra med bomber. Obama har visserligen inte startat några krig, men han har heller inte avslutat de pågående amerikanska krigen som han har lovat att avsluta. Däremot har han utvecklat en ny och vidrig form av krigsredskap i och med drönarna, de förarlösa flygplan som kan ta sig vart som helst på jorden och avrätta människor (utan rättegång) som USA anser sig ha rätten att döda.
Frågan är också om Barack Obama inte kommer gå till historien som den amerikanske president som går till krig mot Iran. Eller kommer USA de närmaste fyra åren verkligen att kunna hålla fingrarna borta från Irans olja och oexploaterade marknad, speciellt nu när Israel visar klara tecken på att vilja anfalla Iran?
Och när ska Obama stänga ner koncentrationslägret Guantánamo?
Den som hoppas på för mycket kommer troligen att bli besviken.

Per Leander

,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.