En vanlig arbetsdag på Internationalen

28 januari 2013

Förstasidan, Krönika

Det är lätt att man ibland blir lite nedstämd, eller rentav deprimerad när man arbetar på en tidning som Internationalen… anledningen är att man får veta så mycket om världen och vad som händer – en inte alltför trevlig upplevelse alla gånger.
För det är inte alltid man vill se den bistra sanningen i vitögat till exempel om hur det står till med vårt klimat och riskerna med den globala uppvärmningen. Eller höra om en växande fattigdom, orättvisor, svält, våld, krig och olika former av övergrepp. Det är långt ifrån alltid som man har lust att ta itu med världsproblemen, kavla upp ärmarna och skriva så att pennan glöder. Och, det är inte alltid som man orkar visa sitt stöd för sin omgivning i kampen för en bättre värld.

Ibland kan jag till och med tänka: vad tjänar det till, vad gör jag för skillnad … är det inte bättre om jag bara lägger ned och tänker på mig själv och min egen framtid istället? Ja, så kan det låta inne i mitt huvud när det är som allra mörkast… men snart därpå så kommer nästan alltid vändningen, då jag inser att det faktiskt spelar roll, att min och andras – om än relativt små – insatser faktiskt gör skillnad.
Det är då jag inser att varje individ och vad vi väljer att göra med våra liv – och hur vi samarbetar med andra – är det som verkligen är viktigt. Det är just detta som är avgörande för vilken värld som skapas. För varje enskild person bidrar till helheten och det är genom varje enskild pusselbit som pusslet skapas.

Visst är kollektivet viktigt och att vi har gemensamma regler och riktlinjer att följa, men varje människa är unik och det är genom våra unika egenskaper och gåvor som vi kan bidra till mångfalden och skapa ett rikt samhälle på alla sätt. Varje individs handlande spelar en roll!!
Så går mina tankar i perioder medan jag jobbar på och skriver mina artiklar. Men som sagt… efter tvivlet kommer alltid vändningen, då jag inser värdet av varje enskild människas gärningar. och det är därför ni fortfarande ”ser” mig här och jag hoppas att det fortsätter så, både för min egen, er och världens skull!

På återseende!

Liza Ahnland

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.