Nya attacker mot de tältande på Tahrirtorget

14 december 2012

Förstasidan, Kommentar, Nyheter, Utrikes

▶ Mursi drog tillbaka sitt maktdekret, men besluten ligger kvar
▶ Folkomröstningen om grundlagen ska genomföras i nuläget
▶  Militärens stora makt garanteras i  Brödraskapets konstitution

 

Tahrirtorget. Foto Gigi Ibrahim

Demonstranter lyckades på tisdagen forcera de murar militären byggt runt presidentpalatset Heliopolis i Kairo och tog återigen de omringade gatorna i besittning i protest mot president Mohammed Mursi och Muslimska Brödraskapet. Samtidigt samlades tusentals anhängare till presidenten utanför en moské i staden. Stämningen i de olika massmötena var helt olika. De protesterande ropade ”erhal”, avgå, och avancerade slagord om konstitutionen och det styrande Brödraskapet. Stöddemonstranterna mässade religiösa slagord och i folkhavet syntes både saudiska flaggor och svarta salafistfanor. Reaktionen på de omfattande massprotesterna från Brödraskapets sida har börjat utkristallisera sig.

Förra onsdagen attackerade stora skaror av Brödraskapets anhängare och salafister de tältande demonstranterna utanför presidentpalatset. De använde knivar, påkar och skjutvapen med flera döda som följd och hundratals skadade. Minst 10 personer ska ha dödats under sammandrabbningarna enligt Reuters, i första hand oppositionsanhängare men också anhängare till Brödraskapet.
Brödraskapets anhängare utanför presidentpalatset kidnappade många och ska enligt människorättsgrupper ha slagit och torterat meningsmotståndare i provisoriska fånglokaler i närheten. Tidigt på tisdagen attackerade maskerade män återigen demonstranter på Tahrir-torget. Det är tydligt att Muslimska Brödraskapet nu förlitar sig på aggressiva anhängare och möjligen även betalda så kallade ”baltagiya”, bråkmakare ökända sedan Mubaraks tid, för att slå ner protesterna mot Mursi.

I denna civilklädda repression har rörelsen slutit allianser med mer extrema rörelser, bland annat salafiströrelsen som vill se en återgång till 600-talets islamiska ideal så som de tolkar dem.
Vänsteraktivisten Hani Shukrallah jämför i tidningen Al-Ahram händelserna med de fascistiska gatumilisernas framväxt i 20- och 30-talets Europa och skriver att ”mutationen av Brödraskapet till dess allra fulaste karikatyr, ett gäng fascistiska bråkstakar, har fulländats”. Han menar dock att Brödraskapets agerande ända sedan årets början har åsamkat dem stora skador, mellan parlamentsvalet och presidentvalen förlorade de en stor del av sina väljare och vann knappt delvis på grund av taktikröstande från oppositionella som inte ville se Mubarak-mannen Shafiq vinna. Shukrallah ser detta som den potentiella dödsstöten för Muslimska Brödraskapets styre.

Vid sidan av repression och allianser med mer extrema islamiströrelser har Brödraskapet besvarat protesterna med ett komplicerat intrigerande. Dels har Mursi gjort vissa symboliska eftergifter som att dra tillbaka sitt omstridda maktdekret, dock efter att han genomfört de åtgärder som hans nya makt syftade till. Dels har Mursi fattat fler kontroversiella beslut bara sedan i helgen. I helgen fattade han beslutet att armén kan arrestera civila ända fram till folkomröstningen 15 december, i praktiken en återgång till de undantagslagar som rådde under Mubarak och militärstyret SCAF.
Samtidigt kom beskedet att Mursi bland annat vill höja momsen på bränsle, läskedrycker och alkohol för att få loss lån från Internationella Valutafonden (IMF). Dock sköt han upp beslutet efter tillåtelse av IMF, som alltså räddade presidenten från en än fördjupad popularitetskris. Men det hindrade inte presidenten från att fortsätta fatta kontroversiella beslut, bland annat att förbjuda röstning utanför väljares egna valdistrikt.

De nya röstningsreglerna kommer drabba miljoner väljare i storstäder som inte är skrivna där de bor, väljare som mer sannolikt är potentiella nej-röstare. Det senare beslutet kommer säkerligen inte göra det lättare för gaturevolutionärerna att acceptera folkomröstningen. Inte heller det faktum att 90 procent av domarkåren har röstat för att bojkotta valövervakningen, och att folkomröstningen därför kommer få hållas i två omgångar kommer göra valet mer trovärdigt i regeringskritiska egyptiers ögon.
Nationella räddningsfronten uppmanar sina anhängare att gå och rösta nej i omröstningen och har alltså inte tagit ställning för en bojkott. Hur folkomröstningen än går – många kommentatorer menar att Brödraskapet har stora chanser att vinna – kommer den ändå inte lösa knuten för Mursi och Brödraskapet. Slagordet för dagen lyder som bekant ”erhal!”, avgå.

Men man ska inte heller helt räkna ut militären som fortfarande är en maktfaktor i Egypten. Den senaste tiden har militären byggt murar runt palatset och stationerat ut tunga militärfordon för att flexa sina muskler. Deras fysiska maktmanifestationer syftar till att frambringa en kompromiss mellan Brödraskapet och oppositionen, en kompromiss som inte berör militärens stora makt som garanteras i Brödraskapets konstitution.

Militären bjöd på onsdagen in till ett samtal mellan oppositionkoalitionen Nationella Räddningsfronten, ledd av nobelpristagaren Mohammed El Baradei, till samtal med president Mursi under ledning av landets försvarsminister. Vid pressläggning var det oklart när eller om mötet skulle äga rum. Det är inte ett helt otänkbart scenario att militären kommer stärkta ur denna konflikt.
Brödraskapets maktposition är dock betydligt mer osäker. Den bekväma sits de trodde sig ha hamnat på har visat sig vara en nåldyna med revolutionärernas fanor som nålspetsar. Hur de kommer hantera den sitsen och om de kommer kunna sitta kvar i sin maktsits är fortfarande ett oskrivet blad.

Arash Hakimnia

 

,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.