Vad sker i Cajamarca?

16 november 2012

Förstasidan, Miljö, Nyheter

Samtidigt som Finland står inför en miljökatastrof orsakad av giftigt läckage från en gruva, och lokalbefolkningen runt om i Sverige försöker sätta stopp för den gruvboom som landets regering just nu gör allt för att underlätta, lämnas nu 12 000 namnunderskrifter från hela världen in till svenska AP-fonderna.
Det är Latinamerikagrupperna som gjort en namninsamling med kravet att gruvföretaget Newmonts projekt ”Minas Conga”, i Cajamarcaregionen i Peru, ska stoppas.
Så, vad är det som händer i Cajamarca? Jo, där bidrar en halv miljard av våra svenska pensionspengar till att Newmont Mining, som varit verksamma i området i mer än tjugo år, kan fortsätta utvinna guld till priset av uttorkade sjöar, kvicksilverutsläpp, olagliga markuppköp och korruption. Där bevakas även säkerheten för gruvföretagets nya storsatsning, alltså Minas Conga, av svenska Securitas.

Folkets protester har varit massiva. Till skillnad från Sverige, där uppvaknandet inför vad som sker, och vad det kostar för natur och människor, kan tyckas relativt nymornat, även om det finns de som kämpat länge mot gruvlobby och vinstintressen, har motståndet i Peru pågått under många år. Men kampen handlar om samma sak: vatten och rätten till liv och framtid.
Det enorma gruvprojektet skulle torka ut fem sjöar som är livsnödvändiga för flera samhällen i Cajamarca och Latinamerikagrupperna beskriver i ett pressmeddelande hur hela byar gått ihop för att försvara sitt vatten.
Protesterna har dessutom kommit att bygga broar av samförstånd mellan stad och landsbygd, precis som kampen för Ojnareskogen gjort i Sverige. Och liksom i Sverige har aktionerna varit fredliga, men det har inte hjälpt. Företag och regering vägrar dialog, och enligt Latinamerikagrupperna har dödsfallen ökat på senare tid.

En annan skillnad: i Sverige hymlar inte regeringen särskilt mycket med sin positiva inställning till den galopperande exploateringen, åtminstone inte i nuläget. I Peru, däremot, gick president Ollanta Humala till val på att vatten skulle prioriteras framför guld.
I ett reportage i Svenska Freds- och Skiljedomsföreningens tidning, Pax, beskrivs hur presidenten lagt om kursen, nu har han istället en linje som liknar Alliansens; talar om en ”ansvarfull gruvdrift”.
Pax rapporterar också att folket inte har godkänt sveket mot väljarna. Allt fler har anslutit sig till kampen mot Minas Conga och i slutet av 2011 belägrades gruvområdet vid sjöarna i Cajamarca i en omfattande ickevåldsmanifestation. Detta ledde till att regeringen kallade in militären och utropade undantagstillstånd. Trots offensiven blev resultatet, enligt Pax, att många i regeringen fick avgå och att projektet lades på is, ett tag.
Latinamerikagruppernas namninsamling är genomförd på initiativ av dem som drabbas av Minas Conga och den kommer även att överlämnas till både Världsbanken i Bryssel och till Newmont i Lima. Hur ledningen för AP-fonderna kommer att agera, eller om de ens kommer att reagera, när de får de 12 000 namnen, återstår att se.

Emma Lundström

Tidigare i Internationalen:

Gruvboomen: Fritt fram för utarmning!

HD ger andrum för Ojnareskogen

Budkavlen från Ojnareskogen till Kebnekaise: ”Tillsammans är vi starka”

Möte om Ojnareskogen i Visby: ”Misshandlad natur slår tillbaka”

Efter Högsta Domstolens beslut: Oklart läge för Ojnareskogen

Grundvattnets liv och Högsta Domstolens ord

Stor uppslutning i Ojnareskogen: Avverkningen stoppad

Ojnareskogen: Nu står striden

Ojnaremanifestation i Stockholm: ”Folk måste förstå vad det är man låter ske”

Folkuppror i Ojnareskogen: ”Det här är en rättsskandal”

”Titan ska inte brytas i Pondoland”

Ojnareskogen: Situationen är akut

”Vi är inte immuna mot korruption”

Hoppets försvarare ger inte upp

Hotade Ojnareskogen: en global angelägenhet

Gotland: Tältprotest mot kalkbrytning

, , ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.