Hundratusentals på Tahrirtorget igen

30 november 2012

Förstasidan, Nyheter, Utrikes

Den största marschen sedan revolutionens första dagar 2011. ”Avgå Mursi”, ”Folket vill se regimen falla”. Hittills tre döda i sammandrabbningarna i Egypten.

Tält har återigen rests på Tahrir-torget i egyptiska Kairo sedan president Mohammed Mursi infört ett konstitutionellt dekret som ger honom och Muslimska Brödraskapet långtgående inflytande över den dömande makten. Med detta i ryggen vill Mursi ersätta den nu sparkade chefsåklagaren Abdel-Meguid Mahmoud, och förhindra att den islamistdominerade församling som ska skriva den nya konstitutionen upplöses för att väljas på nytt.

Församlingen bojkottas sedan i våras av sekulära partier och kristna företrädare. Motiveringen till beslutet är att ”skydda” revolutionen och kunna ställa de ansvariga för våldet mot demonstranter under revolutionen 2011 inför rätta.
Oppositionen och proteströrelsen oroas dock för vad Brödraskapets nya makt över rättssystemet på sikt kan betyda och litar inte på Mursis försäkran att detta är ”tillfälligt”. Därför samlades hundratusentals demonstranter på tisdagen för en ”miljonmarsch” på Tahrirtorget mot presidentens beslut som de menar gör honom till en ny ”farao”.

Tidningen al-Ahrams utsände rapporterade att det var den största marsch denne sett sedan revolutionens första dagar 2011. Många av slagorden och banderollerna riktades mot det Muslimska Brödraskapet med avgångskrav på den nye presidenten. Det är tydligt att Brödraskapet och vad vi kan kalla ”den sociala rörelsen” som initierade 25 januari-revolutionen under slagordet ”Bröd, frihet och social rättvisa” nu definitivt går skilda vägar.

Brödraskapet var länge en avde mest välorganiserade oppositionsgrupperna under Mubarakeran och byggde upp ett stort nätverk av sociala inrättningar och välgörenhetsverksamheter som täckte de hål som den nyliberala politiken uppbackad av IMF och Internationella Valutafonden ledde till. Rörelsen delar i stort samma ekonomiska doktrin, och IMF har återigen utlovat stora lån till Egypten, tillsammans med de sedvanliga kraven på privatiseringar och avregleringar. Muslimska Brödraskapet är därmed i grunden en pålitlig ekonomisk och politisk samarbetspartner med väst, trots sin i jämförelse med Mubarak Palestinavänliga och självständiga utrikespolitik.

Paradoxalt nog har Mursis resoluta agerande i den senaste Gazakonflikten gett honom självförtroende att inleda en maktoffensiv som med tystnad godkänns i Washington och Bryssel. Så har också ett av de första besluten Mohammed Mursi tagit med hjälp av sin nyvunna makt varit en antifacklig lag som ger Brödraskapet dominans över det staten närstående facket EFTU. Därför kan vi inte vänta oss några större internationella reaktioner på Mursis konstitutionella manöver, eller det våld som har mött demonstranter från polisstyrkorna. Flera personer har dött till följd av bland annat tårgasbeskjutning från polisen och i sammandrabbningar mellan anhängare till Mursi och motståndare till regeringen.

Vänsteraktivisten Fathy Ghareeb dog på tisdagen efter att ha inandats polisens tårgas, och i helgen dog en 17-årig demonstrant och en 15-årig anhängare till Muslimska Brödraskapet under sammandrabbningar runt om i landet. I fredags brändes fem av Brödraskapets kontor runtom i Egypten ner. Mursi lovade i sitt tal att ta i med hårdhandskarna mot ”korrupta element” som gömmer sig bakom oppositionen. Men den enade reaktionen från oppositionen, från liberaler till socialister och andra grupper, samt den massiva folkliga uppslutningen kan tvinga presidenten att åtminstone backa från lagförslaget i förhoppning att det ska lugna folkmassorna.

Frågan är om oppositionen eller den sociala rörelsen då kommer att backa från slagorden ”Avgå” och ”Folket vill se regimen falla”. Muslimska Brödraskapet och Mursi har troligen ett visst stöd i vissa segment av samhället, men bloggaren och aktivisten Mina Naguib menar att motståndet mot Mursis agerande är långt större.
– Om Mursi inte tar tillbaka sitt beslut och fortsätter vara lika envis som Mubarak kommer det inte sluta väl för honom då han inte bara har revolutionärerna emot sig utan alla i Egypten som inte tror på Brödraskapet, skriver han i nättidningen Bikya Masr.

Brödraskapet och den folkliga rörelsen på gatorna för helt olika agendor som svårligen kommer låta sig förenas. Revolutionens krav på bröd, frihet och rättvisa kommer inte kunna uppfyllas med Brödraskapets ekonomiska modell och politik och därför är framtida konfrontationer bara att vänta. Frågan är återigen vilken kraft som kommer gå segrande ur dessa konfrontationer. I viss mån har den sociala rörelsen redan segrat när den överlevt både ett års militärstyre och Brödraskapets tilltagande maktanspråk. Den sociala rörelsen i Egypten tycks vara en faktor att räkna med under överskådlig framtid.

Arash Hakimnia

,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.