Strejkvåg i Brasilien – och kommunalval väntar

02 oktober 2012

Fokus, Förstasidan, Utrikes

Rio de Janeiro. foto:goynang@flickr

Rio de Janeiro. foto:goynang@flickr

Den 7 oktober hålls kommunalval i Brasilien och det är ett val som hålls i skuggan av en allt mer omfattande strejkvåg, främst bland federalt anställda, men också inom banksektorn och metallindustrin. Samtidigt pågår fördelning av ansvar i den korruptionsskandal som drabbade det regerande Arbetarpartiet (PT) 2005, där det visade sig att partiet köpte stöd i parlamentet genom månatliga utbetalningar (”mensalao”), till ett antal parlamentsledamöter i ”oppositionen”.
Kommunalvalet är också det första som hålls efter att Dilma Rousseff 2010 valdes till president efter Lula da Silva, och blir därför också delvis en mätare på hur den PT-ledda regeringen klarar sig i opinionen. Under de 1,5 år som Dilma varit president har regeringen hamnat på kollisionskurs först och främst gentemot sina egna anställda. Under 2012 har bortåt en halv miljon federala tjänstemän varit ute i strejker som lamslagit skolor, universitet och annan offentlig verksamhet.
Striden har främst gällt lönerna (en lärare på universitetsnivå tjänar omkring 6 000 kronor i månaden, vilket är nära dubbelt så mycket som en vaktmästare på samma universitet), men också pensioner och andra villkor.

 

Inför hotet om en allt svagare ekonomisk tillväxt i spåren av den internationella ekonomiska krisen, har regeringen skrivit ut samma gamla medicin som de tidigare högerregeringarna. Då var Arbetarpartiet moståndare till privatiseringar, men nu presenteras det som ”satsningar”. Redan tidigare i år privatiserades landets tre största flygplatser och i mitten av augusti presenterades ett paket nya privatiseringar av fler flygplatser, vägar och järnvägar och liksom tidigare förklarar man sina privatiseringar med att ”staten saknar pengar”. Brasiliens rikaste person, Eike Batista, kallar det hela ett ”glädjepaket”, och opportunistiska PT-ledare sätter i halsen i försöken att förklara varför dessa privatiseringar skiljer sig från dem som högern genomförde (och som man då självklart var emot).

 

Det är inte förvånande att PT är oroliga för hur kommunalvalen skall gå. Det är klart att storstädernas tyngd (Sao Paulo 17 miljoner, Rio de Janeiro 6,5 miljoner) gör att valutgången där också får nationell betydelse, trots att landet har mer än 5 500 kommuner. Trots att den förre presidenten Lula inte har någon formell post vare sig inom PT eller regeringen, har han i kraft av sin närmast oinskränkta auktoritet, fungerat som kungamakare helt utanför alla normala demokratiska strukturer i partiet.
Några av de mest häpnadsväckande dragen har varit hans försök att sy ihop en koalition mellan PT och den nuvarande högerborgmästaren i Sao Paulo, Gilberto Kassab, vilket sprack eftersom Kassabs gamle mentor (och högerns presidentkandidat 2002 mot Lula och 2010 mot Dilma) José Serra kandiderar och Kassab inte ville svika sin gamle vän. Nästa drag blev att ställa upp sig (och PT:s borgmästarkandidat Fernando Haddad) för familjefoto tillsammans med den tidigare borgmästaren Paulo Maluf, en av de i särklass mest korrupta politikerna i landet, som utlovade sitt stöd för Haddad.

 

I en rad städer har Lula kört över den formella gången för hur kandidaterna utses (till exempel med interna val) och helt enkelt placerat ”sin” kandidat som PT:s kandidat. Samtidigt har han skickligt balanserat mellan olika grupperingar inom partiet och sett till att alla de större strömningarna fått några av ”sina” kandidater.
I Rio de Janeiro, landets mest politiserade stad, har PT inte ens en egen borgmästarkandidat utan stöder den sittande Eduardo Paes, en korrupt högerpolitiker.
I ett försök att samla sina skaror och peppa upp stämningen i partiet har PT-ledningen tagit till en allt radikalare retorik, främst riktad mot domarna i ”mensalao”-skandalen som beskrivs som en ”reaktionär högeroffensiv”. När skandalen avslöjades 2005 avgick i stort sett hela det gamla ledningsgardet, utom Lula. Partikassören, som var den som rent praktiskt hade hand om de pengar som betalades till hugade parlamentariker, uteslöts till och med ur partiet.
Förvånande, eftersom man idag sju år senare helt förnekar allt och hävdar att det är en konspiration mot Arbetarpartiet.
Kommunalvalet hålls den 7 oktober. I städer med mer än 200 000 invånare (ett 60-tal) hålls en andra valomgång den 28 oktober om ingen kandidat fått över 50% .

Göran Kärrman

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.