Folket kräver välfärd utan vinst – borgarnas svar: Först förtiga, sen förtala

01 oktober 2012

Förstasidan, Inrikes, Kommentar

Förra veckans demonstration mot privatiseringarna och vinsterna i välfärden ignorerades helt av de stora tidningarna, TV och radio. En tre timmar lång manifestation med tusen deltagare i centrala Stockholm ansågs inte ha något nyhetsvärde. Men sen kom kommentarerna på borgerliga ledarsidor och bloggar, där demonstranterna hängdes ut som odemokratiska vänsterextremister.

Förrförra måndagen demonstrerade ett tusental i Stockholm i en stor protest mot privatiseringen av välfärden och mot att de styrande politikerna låter riskkapitalister göra stora vinster på vård och omsorg.
Detta möttes med total bojkott i borgerliga media, som valde att ignorera den tre timmar långa manifestationen som om den inte hade ägt rum.
Men efter medieskuggan kommer de reaktionära reaktionerna på borgerliga ledarsidor och bloggar i form av våldsamma utfall mot demonstranternas ”odemokratiska” krav på fri och rättvis välfärd för alla, något som för bara ett par år sedan var gällande socialdemokratisk politik, men som nu beskrivs som ”extremvänster”.
Här följer ett axplock av attackerna mot folkrörelsen Välfärd utan vinst från såväl borgerliga ledarskribenter och vårdkapitalister, men också socialdemokrater och en vänsterpartist.

Att de privata vårdföretagarna själva ogillar demonstrationen mot vinster i välfärden är kanske inte så konstigt. En av dem är Håkan Tenelius, näringspolitisk chef på Vårdföretagarnas förening, som bloggar på Vårdföretagarbloggen.
Under rubriken ”Trotskister bakom vinstdemonstrationerna” skriver han att: ”Visst finns det etablerade och ansedda politiker bakom uppropet. Tidigare riksdagsledamoten Bengt Silfverstrand (S) är med, liksom vänsterpartisterna Ann-Margarethe Livh och Birgitta Sevefjord. Det är deras sällskap som förskräcker.”
Det förskräckliga sällskapet är enligt Tenelius en liten men farlig grupp ”trotskister” från framför allt Rättvisepartiet Socialisterna och Socialistiska partiet.
Han fortsätter: ”Jag skriver detta eftersom jag tror att många har uppfattningen att dessa nätverk och deras demonstrationer drivs och befolkas av människor med högst normala politiska värderingar, och som är oroliga för vår välfärd. Så är inte riktigt fallet. Krafter är inblandade som har en något annan agenda.”
Det var nämligen dessa ”trotskister” som enligt Håkan Tenelius tvingade LO-kongressen att anta beslutet om förbud mot vinster i vården: ”Mot LO-ledningens och Kommunals vilja. Därför finns det skäl att granska sällskapet närmare”, skriver Tenelius, varefter han listar ett flertal ledande personer i rörelsen utifrån deras politiska åsikter (Vårdföretagarbloggen 14 & 17/9).

Att farliga våldsdyrkande röda-armé-trotskister har infiltrerat arbetarrörelsen är också temat när Svenska Dagbladets Per Gudmundsson under rubriken ”Trotskisterna bakom S-kraven på vinstförbud” skriver på SvD:s ledarblogg:
”Det kommer inte att bli nådigt för alla småföretagare i välfärdsbranschen efter revolutionen, låter det som. Förlåt, efter en eventuell socialdemokratisk valseger, skulle det stå. Men revolution kanske inte är ett så pjåkigt ordval ändå, när man betänker vilka krafter som är pådrivande i arbetarrörelsens radikalisering.”
För Per Gudmundsson menar också att det är ”huvudsakligen trotskister som står bakom” rörelsen Välfärd utan vinst, men ”också några stalinister” (Sven Wollter!).
Så ”kanske har man dragit ett streck över den där gamla historien om is­hackan nu” skriver Per Gudmundsson och varnar för denna oheliga allians mellan trotskister, stalinister och vänstersossar som vill vrida klockan tillbaka till en tid när Sverige hade fungerande fri offentlig välfärd för alla, utan privata vinstintressen.
Gudmundsson hänvisar också till Håkan Tenelius svarta lista med farliga yrkesrevolutionärer (SvD:s ledarblogg 18/9).

”Jag trodde att åsiktsregistrering var förbjuden i Sverige, kanske också därför minst sex av ovanstående personer fått en felaktig organisationsbeteckning”, svarar Sanna Tefte från nätverket Välfärd utan vinst, och som är en av dem som hängs ut i Håkan Tenelius lista över farliga antidemokrater.
Sanna Tefte, som inte gör någon hemlighet av att hon är medlem i Rättvisepartiet Socialisterna, skriver vidare på facebook: ”Även om det helt klart är smickrande för oss som faktiskt är ’trottar’ att vi får äran för LO-kongressens beslut och den växande oppositionen inom S är det uppenbart ett utspel motiverat av rädsla från ’vinstkramarna’ med syfte att försöka skrämma den växande rörelsen till splittring. Men om jag ändå ska kommentera kommentarer som ’folkvalda politiker lierar sig med odemokratiska krafter’ kan jag ju tillägga att även jag är folkvald politiker, i Haninge Kommun, och förtroendevald till bland annat styrelsen i Kommunals största sektion och jag har aldrig hymlat med min partitillhörighet. Där finns såklart också människor som inte håller med mig om allt politiskt, men det är hur jag utför mitt fackliga arbete som är det väsentliga”, skriver hon, och fortsätter:
”Att våra skattepengar avsedda för välfärden ska gå just till välfärden, och inte rakt ner i riskkapitalisters fickor och/eller ut till skatteparadis är en fråga så viktig att den enar över parti- och organisationsgränser och den stöds av 8 av 10 svenskar.”

Så långt några fientliga röster från vårdkapitalisternas och alliansregeringens egna publicister. Men nu en kritisk kommentar från socialdemokraten och skribenten Erik Laakso, som skriver i ett debattinlägg i tidningen Dagens Samhälle redan innan demonstrationen:
”I dag måndag eftermiddag marscherar folkvalda socialdemokrater och socialdemokratiska ledarskribenter [Göran Greider] sida vid sida med entristerna från Rättvisepartiet Socialisterna. De gör det i en manifestation som närmast kan beskrivas som ett gatans parlament. Ett synnerligen märkligt agerande. Att politiker med folkligt mandat att agera inom den representativa demokratin ställer sig sida vid sida med odemokratiska krafter i ett gatans parlament är häpnadsväckande och fullständigt aningslöst.”
Erik Laakso fortsätter: ”När folkvalda politiker ur demokratiska partier allierar sig med infiltratörer, odemokratiska krafter och arrangörer av ’gaturiksdagar’, är det ett missbruk av det folkliga mandatet. Dessutom legitimerar man andra odemokratiska aktioner från grupper med mål att omstörta den representativa demokratin.”
Erik Laakso påpekar att Rättvisepartiet Socialisterna under 1970-talet hade som politiskt strategi att låta sina anhängare gå med i Socialdemokratiska partiet, så kallad ”entrism” för att försöka påverka socialdemokratin åt vänster, och han menar att samma sak händer nu:
”Den fråga som socialdemokratiska politiker måste ställa sig nu är om inkommande motioner till den Socialdemokratiska partikongressen nästa år är författade av ’offensivare’ som försöker hitta nya vägar att infiltrera Socialdemokraterna? Att RS lyckats infiltrera LO och LO-kongressen och få igenom motioner om vinstförbud inom välfärdsföretagen, mot LO-ledningens och det största fackförbundets rekommendationer, verkar uppenbart. Ska det bli likadant på vårens socialdemokratiska partikongress? Folkvalda företrädare, sida vid sida med odemokratiska socialistiska partier, indikerar att så kan bli fallet.” (Dagens Samhälle 17/9).

Som svar på Erik Laaksos artikel i Dagens Samhälle skriver socialdemokraten Bengt Silfverstrand i samma tidning: ”Kritiken i Laaksos artikel om oss handlar om att vi har den oerhörda fräckheten att på en offentlig plats ge uttryck för kritik mot att skattepengar avsedda för verksamheter inom skolan, vården och omsorgen försvinner till aktieutdelningar i när och fjärran.”
Bengt Silfverstrand menar att det inte alls är vänsterextremism utan gammal traditionell socialdemokratisk politik: ”I ett tal i januari 1985 gjorde Olof Palme en grundlig analys av de skilda förutsättningarna mellan samhällelig service och verksamheter drivna efter kommersiella principer. Hans sammanfattande slutsats blev: Ett privat, av vinstintressen styrt system klarar inte målet att på lika villkor ge människorna de sociala tjänster de har behov av. Den slutsatsen står sig fortfarande. Systemskiftet saknar förankring i folkopinionen. Åtta av tio väljare anser att eventuella vinster ska återinvesteras i själva verksamheten i stället för att delas ut till aktieägare. Också en majoritet av borgerliga väljare är emot vinstutdelning.”
Han förklarar att det snarare är den svenska högerns privatiseringspolitik som är extremistisk: ”Sverige har blivit den pantsatta välfärdens land. De så kallade valfrihets- och privatiseringsreformerna har bidragit till en nedmontering av kvalitet, likvärdighet, läraryrkets sjunkande status och ett fritt fall i kunskapsresultatet. Vid sidan av Sverige och Chile finns det inga länder i världen som tillåter skattefinansierade friskolor med vinstutdelning. Det anses till och med för extremt för högern i Storbritannien och USA.”
Bengt Silfverstrand uppmanar alla socialdemokrater att sluta upp för det som en gång var självklart för socialdemokraterna: ”Det har blivit hög tid för vacklande socialdemokrater att sätta ner foten. Välfärdens månglare måste drivas ut ur det gemensamma rummet.” (Dagens Samhälle 21/9)

Men det är inte bara borgare och högersossar som har kritiserat socialdemokrater för att samarbeta med vänstern i den aktuella välfärdsfrågan. Också en vänsterpartist har gått till öppen attack mot de vänsterpartister som gick med i demonstrationståget i Stockholm.
I en insändare i Flamman med rubriken ”Inte demonstrera med kommunister” skriver Mikke Schirén från Vänsterpartiet i Gnesta: ”Jag trodde att Vänsterpartiet hade blivit ett modernt parti. Ett parti som öppet städat ut de kommunistiska liken. Men det verkar som jag hade fel. I alla fall när det gäller Stockholmsvänstern.”
Han stör sig på att en av talarna vid manifestationen var Ann-Margarethe Livh, Vänsterpartiets oppositionsborgarråd i Stockholm, och att V i Stockholm också hade uppmanat sina medlemmar att gå med i demonstrationen mot privatiseringarna av välfärden.
Men utan att överhuvudtaget bry sig om att demonstrationen handlade om en fråga som är en av Vänsterpartiets hjärtefrågor, fördömer Mikke Schirén rakt av alla som gick ut för att protestera mot vinsterna i välfärden som extremister: ”Det spelar roll vem man framför sitt budskap med, om man väljer att framföra sitt budskap tillsammans med odemokratiska partier och organisationer, så drar man ned sig i samma träsk som de kommer ifrån.”
Mikke Schirén avslutar med det obegripliga förslaget att Vänsterpartiet hellre borde samarbeta med Sverigedemokraterna än med andra mindre partier till vänster: ”Det hade varit lika illa om Vänsterpartiet hade dansat hambo med Sverigedemokraterna. Eller vänta, det hade varit bättre om vi hade gjort det.” (Flamman 20/9).

Per Leander

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.