En lockande mångmiljardmarknad

21 oktober 2012

Förstasidan, Krönika

När jag går uppför trappan för att hämta något tänker jag att jag ska komma ihåg att skjuta för spjället i kakelugnen när jag går ner. Det kommer jag ihåg övertygar jag mig. När jag kom upp undrade jag vad det var jag skulle hämta. Och när jag gick ner glömde jag spjället.

Hjärnan är en märklig företeelse som vi aldrig kommer att kunna förstå oss på. Det är ju inte att begära att den ska förstå sig själv.
Ingen vet vad det är som sker när miljoner högfungerande människor långsamt glider in i en annan verklighet där alla ansikten, namn, minnen och tankar försvinner.
År 2050 befaras att det kan vara upp mot två miljarder. Den kanadensiske hälsovårdsstrategen Barry Greenberg talar i en intervju på AlterNet om en omvårdnadskris utan motstycke i mänsklighetens historia.

Läkemedelsindustrin ser framför sig en lockande mångmiljardmarknad. Det är bara det att den saknar fungerande mediciner. Utan framgång har forskare under decennier gjort av med tiotals miljarder i jakt på en behandling mot Alzheimers. Vilket inte hindrar industrin från att håva in stora pengar på preparat som knappt märkbart bromsar sjukdomen och snarast ger magproblem.
Inför det sociala och ekonomiska katastrofperspektiv som det innebär med två miljarder patienter som kräver daglig omvårdnad, satsas nu på många håll på forskning om Alzheimers. Kliniska försök påbörjas för att försöka förebygga sjukdomen, snarare än behandla den när den redan brutit ut.

Förhoppningen är att sjukdomsutveckling och minnesförlust kan förhindras om insatser görs tillräckligt tidigt. Denna föresats står dock inför stora problem eftersom det finns flera olika genetiskt muterade typer av Alzheimers och det är svårt att veta hur tidigt den ”sovande”, potentiella demensen måste angripas.
Forskare hävdar att den profitbaserade forskningen nu måste ersättas av globala, offentligt finansierade forskningsprogram. ”Om vi inte kommer på något sätt att bromsa eller behandla Alzheimers kommer hälsovårdssystemet 2050 att vara helt bankrutt” säger Barry Greenberg. ”Marknadskonkurrens kan inte tänkas klara problem av den här storleksordningen.”

Några timmar senare kommer jag på att jag glömde spjället. Jag kan alltså faktiskt komma ihåg någonting – men inte just nu. Korttidsminnet är det som först försämras. Det har ni säkert märkt om ni passerat de första tonåren.

 

Lars Lundström

Det finns förebilder. En mycket kreativ gitarrist som jag spelar med är 88 år. Bob Dylan är ungefär lika gammal som jag själv. Hans senaste platta, ”Tempest”, är fylld av energi. Och ett underbart vispsväng i kompet.

Funderar på det här med triangulering som innebär att man försöker avväpna motståndaren genom att sno några av hans/hennes centrala ståndpunkter och göra dem till sina. För att fiska efter blocköverskridande röster.
Risken är förstås att man kan man förlora de egna väljare som verkligen trodde på partiets ideologi.

Moderaternas nymornade försvar för arbetsrätten är ett exempel. Eller den socialdemokratiska ”affärsplanen” för Sverige, som ska överraska moderaterna på deras hemma­plan. Och Leif Pagrotsky ger exempel på retroaktiv triangulering när han efter något års intensivt tankearbete kommer fram till att den moderata skattesänkarpolitiken inte kan ifrågasättas – eftersom med­borgarna anpassat sig.

Det hela urartar till en politikens dödsdans där de centrala maktspelarna i de två stora partierna omfamnar varandra – medan gräsrötterna flyr eller passiviseras.

Och därutanför finns den verklighet som alltmer påträngande kräver politiska lösningar – men som man inte vill oroa väljarna med. Och så nu demenskrisen.
Slipsen i brevlådan? Jajamensann!

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.