Ny trend: Ta det tillbaka

14 september 2012

Fokus, Förstasidan, Nyheter

Efter privatiseringsvågen kommer återkommunaliseringsvågen? Jo, den har redan börjat runt om i Europa. I storstäder som Paris och London, och kommuner i Tyskland och Finland, har det nu visat sig att de privata vinstdrivna företagen inte klarade av att sköta den mest elementära servicen och den offentliga sektorn har återtagit driften av kommunal verksamhet vilket blir både billigare och effektivare.

 

foto Per Leander

Medan privatiseringsvågen fortsätter att forsa fram som en tsunami över Sverige har tecken på att den nyliberala vågen håller på att brytas börjat visa sig ute i Europa. Det rör sig om öar av återkommunaliserad verksamhet som ploppar upp lite varstans i det annars så vilt strömmande marknadsekonomiska havet.
Flera städer som London, Paris och München, som var tidigt ute med att låta privatisera kommunal verksamhet som kollektivtrafik, sophämtning, vatten- och elförsörjning, har nu tagit tillbaka detta i offentlig drift.

Förklaringen är enkel. Det var nämligen mycket dyrare för samhället att lägga ut dessa tjänster på privata aktörer än att ta hand om dem själva, och dessutom blev servicen oerhört mycket sämre efter privatiseringen, visar en aktuell rapport som sammanställts av European Federation of Public Service Unions – Europeiska förbundet för anställda (EPSU).

Under 1980-talets nyliberala våg genomfördes stora privatiseringar med utförsäljning av det som under generationer varit i offentlig drift och ägo. Ledande och drivande gestalter under denna privatiseringens epok var Margaret Thatcher i Storbritannien, Ronald Reagan i USA och Augusto Pinochet i Chile. Järnvägar, telefonverk, vatten och energi, kollektivtrafik, sophantering, och senare även sjukvård, post och apotek, börsintroducerades och såldes ut till privata företag som ville göra vinst på det som tidigare setts som en självklar service som samhället skulle erbjuda sina medborgare. Sverige och andra länder hakade också på privatiseringsvågen som intensifierades under 1990- och 2000-talet tills det knappt fanns något kvar i statlig eller kommunal ägo.

Även om privatiseringarna av det offentliga genomfördes under ideologiska förtecken efter en nyliberal politisk doktrin (den slovenske filosofen Slavoj Zizek hävdar i sin bok ”Did somebody say totalitarianism” att nyliberalismen är jämförbar med vilken totalitär regim som helst), så var argumenten för utförsäljningarna att det skulle bli mycket billigare för samhället om privata aktörer tog över, och att servicen dessutom skulle bli så mycket bättre med marknadens konkurrensutsättning.

Men med facit i hand har det visat sig att privat drift blivit dyrare för både samhälle och individer, och dessutom att servicen i många fall har blivit betydligt sämre när marknadskrafterna tog över. (Svenska exempel är järnvägen, kollektivtrafiken och den privata äldreomsorgen).
Och medan privatiseringsvågen fortsätter svepa över Sverige som om nyliberalismen vore ”den enda vägens politik”, kan vi på många platser i Europa där privatiseringarna en gång började nu se allt tydligare tecken på en återgång till offentlig drift av de viktigaste samhällsfunktionerna.

En studie som gjordes vid Universitetet i Leipzig förra året, där forskarna tittade på runt 100 kommuner i Tyskland, slog fast att ”utvecklingen tyder på att den offentliga sektorn kommer att stå för en allt större del av servicen” i framtiden. Detta märks inte minst i energisektorn där kommunerna väljer att inte förnya sina kontrakt med privata leverantörer utan istället tar över skötseln av energiförsörjningen själva, samtidigt som många tyska delstater (länder) köper tillbaka kraftverk som tidigare hade sålts ut. Huvudargumentet är att den privata elen blev för dyr.

I Frankrike, där man var först ute med att privatisera vattnet, har kommunerna nu börjat ta tillbaka kontrollen över vattenförsörjningen igen eftersom de privata vattenbolagen blev för dyra och dåliga. I Paris genomfördes detta 2010 då man skapade ett nytt kommunalt vattenbolag, vilket ledde till att staden sparade 35 miljoner euro bara första året, samtidigt som man sänkte vattenkostnaderna med 8 procent för folk. 40 av Frankrikes kommuner har därefter valt att följa Paris exempel. Det är även en tydlig trend att kollektivtrafiken börjar återgå i kommunal drift runt om i Frankrike.

I Storbritannien, där regeringen på statligt håll forfarande driver på privatiseringen av bland annat sjukvård och fängelser, har 80 av landets 140 kommuner (councils) valt att stoppa nya upphandlingar av bland annat fastighetsförvaltning, sophantering, gatuskötsel och administrativa tjänster i samband med att de privata aktörernas kontrakt går ut. Och i London har kommunen redan i förtid brutit kontraktet med ett par privata aktörer och återtagit driften av en stor del av stadens kollektivtrafik.
I Finland har var femte kommun slutat att anlita privata företag och sköter själva bland annat socialtjänst, värmeförsörjning, städning, och ambulansverksamhet, samtidigt som en opinionsundersökning visar att 76 procent av folket stödjer fortsatt återkommunalisering.

Den viktigaste orsaken till återkommunaliseringen är minskade kostnader, står det i rapporten från EPSU. I motsats till vad privatiseringsförespråkarna påstår, har privatiseringarna helt enkelt visat sig vara för dyra för samhället.
En annan viktig orsak är att de privata företagen sköter sin verksamhet för dåligt, vilket tillexempel ledde till det kaos i Londons kollektivtrafik som fick staden att bryta kontrakten med de privata aktörerna och själv ta över driften av trafiken.
Återkommunaliseringen har annars lättast genomförts i samband med att de gällande kontrakten har gått ut, varvid kommunerna har valt att inte förnya kontrakten eller tillåta nya upphandlingar.

I München gjorde staden ett miljöpolitiskt val när man bröt med den privata elmarknaden för att istället satsa på att vara helt självförsörjande i grön energi till år 2025, ”något som bara är möjligt om man väljer en långsiktigt hållbar utveckling, istället för kortsiktiga vinstmaximeringar”.
Ytterligare en vinst för samhället blir att man slipper kostnaderna för upphandling och övervakning av de privata aktörerna, vilket annars innebär en merkostnad på 10 procent för kommunerna.
Demokratiaspekten är också en viktig anledning att välja offentlig istället för privat verksamhet, då insynen och möjligheten att påverka i det offentliga är större än i privata företag.
Sist men inte minst handlar det också om de anställdas välbefinnande. Privata arbetsgivare är mer benägna att sänka löner och avskeda folk för att maximera bolagens vinster. Offentliganställda har ofta bättre och tryggare arbetsvillkor än privatanställda, speciellt när det gäller serviceyrken.

Per Leander

Rapporten: Re-municipalising municipal services in Europe – A report commissioned by EPSU to Public Service International Research Unit (PSIRU) 2012.

Du hittar den på http://www.epsu.org/IMG/pdf/Redraft_DH_remunicipalization.pdf

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.