Skyltfeber i kubik

23 augusti 2012

Förstasidan, Krönika

Gotland. Vägverket på ön har fått skyltdille. Antingen är det någon enskild person som flippat helt, eller så är det hela verket. Det går inte att komma ifrån. Eller så rör det sig om svågerpolitik, någon som har en ingift plåtslagare i släkten. Annars är det svårt att förklara den anhopning av vägskyltar som kommit just Gotland till del och måste göra de svårt för ön att hålla näsan över vattenytan.

Längst kustvägen ändras hastigheten stup i kvarten, från 40, till 60, till 80, till 60, till 40, till 80…ja ni fattar. Logiken går inte riktigt att förstå, det verkar till viss del förstås ha med graden av bebyggelse att göra, men inte helt. Och det är så många hastighetsändringar att de flesta helt enkelt struntar i dem och kör på som det behagar, den här tiden på året har folk semester, även från hyfs verkar det som.

Men det är inte bara hastigheter det handlar om. Varenda liten sevärdhet, varenda verksamhet, varenda väg och varenda plats måste tydligen också ha en skylt. Annars kanske folk blir förvirrade.

Det allra tydligaste exemplet på skyltnojan finns alldeles vid kusten, en bit utanför Västergarn. Här finns en liten parkeringsficka från vilken varje hugad människa i många herrans år har haft fri och fullständig möjlighet att spana ut mot Stora och Lilla Karlsö, med kikare eller utan, iförd vantar eller shorts eller både och.

För var och en med lokal kännedom, eller med en någotsånär hyfsad karta, eller för den delen med en uppkopplad mobil i fickan har det stått klart vad det är som skådas vid horisonten. Men antingen har det varit många som förvirrat ringt 112 för att de misstagit öarna för ryska ubåtar, eller så är det, som tidigare föreslagits, så att Vägverket fått skyltmani, för nu står även här en skylt och skymmer sikten.

Nu hade det ju kunnat finnas viktig information om Karlsöarna, om flora och fauna och annat smått och gott som en naturintresserad turist kunde finna matnyttigt. Men inte. På skylten ser vi endast silhuetterna av de båda öarna, och deras namn med stora tydliga bokstäver. Helt meningslöst. Helt ofattbart meningslöst. Om det nu inte är så att Gotland har ett överskott av plåt. Förmodligen är det så. Det är nog den enda rimliga förklaringen.

Text och foto: Emma Lundström

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.