”Svenska lärarlöner bland de lägsta i Europa”

11 augusti 2012

Debatt, Förstasidan

Lärarfacken är avtalslösa   

Att lärarna är beredda att strejka råder det inget tvivel om   

De lokala facken måste sätta kraft bakom orden

 

Lärarna i Sverige har bland de lägsta lönerna i Europa. Detta har konstaterats år efter år. Ändå har lärarna efter varje avtalsrörelse tvingats konstatera att Lärarförbundets och Lärarnas riksförbunds ledningar har skrivit på usla avtal.
Man har dels låtit sig utpressas av militanta arbetsgivarfasoner och dels fört en otroligt defensiv linje med individuell lönesättning som huvudkomponent i förhandlingarna. Det senare innebär enligt arbetsgivaren (Sveriges Kommuner och Landsting, SKL) – och facket centralt – en ”större lönedifferentiering” vilket i sin tur betyder att splittra kollektivet och därmed skapa osämja lärarna emellan.
Detta har lett till ett massivt missnöje i skolans värld. Många lärare har i protest lämnat facket, läraryrket får ännu lägre status och lärarhögskolorna får allt svårare att locka lärarstudenter och eleverna blir lidande. På olika håll i landet har lärarna protesterat och uppvaktat politikerna men ingenting har hänt. Det är som vanligt. Utbildningsminister Björklund reagerar då som en bluffare och allt är återigen som vanligt. Förbundens ledningar är emellertid medvetna om det breda missnöjet och lanserade under våren ett lärarupprop (”Det börjar med läraren”) där man har propagerat för ett krav på 10 000 kr mer i lön per månad.

När så gott som alla fackförbund hade skrivit på respektive avtal var lärarfacken avtalslösa. Sommarlovet inleddes utan ett nytt avtal. SKL hade ännu en gång erbjudit ett femårigt (!) avtal med ett lönebud på 4 procent det första året, en höjning på 0,2 det andra året och ingenting för de tre resterande åren. Med hänsyn till missnöjet bland lärarna och på det förda propagandistiska kravet på 10 00 kr mer i månaden tvingades man avvisa budet.
Att det provokativa lönebudet avvisades tolkade SKL som ”mycket beklagligt”. Motiveringen löd att lönebudet var ”det mest generösa på hela arbetsmarknaden”. Strax därpå kom SKL med ett nytt manövrerande utspel om ettårigt avtal på 2,6 procent, det vill säga samma lönetak som Metall tidigare nöjt sig med och som därmed blev normen för nästan samtliga fackförbund. Enligt SKL:s egen utsago ville man inte ”riskera den svenska lönebildningsmodellen”. Man kan faktiskt undra vad det är för mening att inleda avtalsförhandlingar om det som gäller är att på förhand säga ja och amen till Metalls ingångna avtal.
SKL vet givetvis att lärarfackens ledningar inte drivs av någon kamplust, tidigare har man lätt fått dessa på knä med förödande konsekvenser för lärarkollektivet. Senaste avtalsrörelsen blev till exempel en fullständig katastrof, men det hindrade inte Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén att tala om en ”seger”. När det gäller Lärarnas riksförbunds ordförande, Metta Fjelkner, sa hon i ett pressmeddelande före sommarlovet att hon inte vet vad SKL:s bud på 2,6 procent innebär och tillade ”De kan ju skriva in fler obehagligheter i det. Ett bud är inte bara bud om lön utan annat också”.
Strax före sommarlovet ryktades det om att oenigheten mellan parterna kunde leda till strejk. Att lärarna är beredda att strejka råder det inget tvivel om. Frågan är om fackledningarna själva siktar på en sådan utväg. På frågan om hur hon såg på en eventuell strejk svarade Metta Fjelkner i en intervju:
”Sen får vi se om vi vill hamna i klinch eller inte”.

Nu är det sommar men inom kort är lärarna tillbaka, så det återstår att se vad som ska hända. En sak är säker. Att överhuvudtaget tänka tanken att låta medlemmarna själva avgöra huruvida facket ska strejka eller inte och i så fall med vilka avtalskrav, är ingenting som fackledningen funderar över. Läget i lärarnas avtalsförhandlingar är därför nu, när lärarna är på väg tillbaka till klassrummen, ett frågetecken. Om lärarna inte ska drabbas av ytterligare besvikelser måste de lokala facken sätta kraft bakom orden utifrån ett underifrånperspektiv. Här finns ett gyllene tillfälle för mobilisering.

Alex Fuentes

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.