Vart går Libyen efter detta val?

14 juli 2012

Förstasidan, Utrikes

Vad som kallas det första fria valet i Libyen på 60 år applåderas världen runt. Att efter decenniers brutal diktatur, förödande inbördeskrig, Natobombningar och djupa regionala och etniska motsättningar genomföra val med allmän rösträtt där flera partier och kandidater kunnat delta, framhålls som en prestation.

Med omkring 60-procentigt valdeltagande tycks, när detta skrivs, Mahmoud Jibrils Allians av Nationella Styrkor, NFA, stå som segrare mot Muslimska brödraskapets rättviseparti. Beskrivningen i väst av NFA som sekulärt och liberalt avvisas emellertid skarpt av Jibril som i Tripoli Post understryker att en förenande grundprincip för koalitionens femtioåtta partier är att islamsk lag, sharia, ska gälla i Libyen.

Det liberala handlar däremot om ekonomisk politik. Mahmoud Jibril själv, premiärminister i det så kallade Nationella övergångsrådet, NTC, är utbildad statsvetare vid Pittsburgs universitet i USA. Under sina år som chef för Khadaffis ekonomisk-nationella utvecklingsråd 2007-2011 och Khadaffis son, Saif al-Islams, högra hand verkade Jibril för privatiseringar och marknadsomställning av den libyska ekonomin.
Det är idag en ambition som ingår i NFA:s målsättningar. Faisal Krekshi, koalitionens generalsekreterare, förklarar för Libya Herald att NFA står för en “globaliseringsstrategi” som bejakar utländska investeringar, privatiseringar och ekonomiska frizoner. Men först måste infrastrukturen återuppbyggas.

Förhoppningarna på privatiseringar och utländska investeringar är emellertid stora bland libyska och internationella affärsintressen. Libyen har Afrikas största oljereserver och oljeanläggningarna, som sparades från Natos bombningar, producerar åter på närmast förkrigsnvå. Men inte bara olja och gas utan även mineraler, jordbruksmöjligheter och turism ska locka investerare. ”Libyen förbereder sig för en ny ekonomisk era”, skriver Libya-business News som hoppas att en seger för NFA ska utgöra den vattendelare som gör Libyen till ett framtida Dubai.

I Wikileaks hemliga dokument från den amerikanska ambassadens överläggningar med Jibril i Tripolis 2009, uppfattas han från amerikanskt håll som USA-vän vilken välkomnar utländska företag och amerikanska investeringar.
Det libyska folkupproret störtade en blodig diktator. Men bombstödet från Nato har inte varit utan konsekvenser. Starka krafter, internationellt, regionalt och i Libyen, strävar idag efter att göra landet till ett kapitalistiskt Klondyke. Senast är det oljebolaget Shell som kräver lönsammare villkor för sin verksamhet.

För de libyska oljearbetare och andra som använde folkupprorets seger till att strejka bort den gamla regimens män och ställa krav på bättre villkor är det knappast drömmar om Dubai som hägrar. Det är att organisera sig och vinna sociala förbättringar under nya förutsättningar där diktaturen störtats men nya makthavare tar över. Det folkuppror som inleddes i februari 2011 utgör inte slutet på den libyska revolutionen – bara början.

Håkan Blomqvist

Koalitionen NFA (med 58 partier) står för en “globaliseringsstrategi” som bejakar utländska investeringar, privatiseringar och ekonomiska frizoner enligt Faisal Krekshi, koalitionens generalsekreterare.

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.