Hotade Ojnareskogen: en global angelägenhet

28 juli 2012

Förstasidan, Inrikes

Miljöaktivister ger inte upp så lätt. Framförallt inte när det som står på spel är så hisnande oåterkalleligt i sina konsekvenser, om de inte lyckas sätta stopp för det, att det nästan inte går att föreställa sig. Det märks tydligt efter mark- och miljööverdomstolens dom häromveckan, den som gav det finska storföretaget Nordkalk rätt att bryta kalk i det känsliga naturområdet Ojnareskogen på norra Gotland. Som Internationalen rapporterade om i förra veckans nummer har Fältbiologerna slagit läger invid skogen sedan domen kom. Hela tiden befinner sig mellan 15 och 30 personer på plats, både Fältbiologer och andra. Syftet: att stoppa brytningen.
– Vi tycker att det är helt befängt att det kan bli så här, säger fältbiologen Linn Andersson som precis kommit hem från lägret. Innan hon for hann hon vara med på stödfesten som arrangerades, där allmänheten fick möjlighet att lära sig mer om skogen och situationen. Omkring 70 personer deltog i exkursioner, föreläsningar och gemensam måltid. En fest för skogen som Fältbiologerna tänker skydda så länge det går:

– Stödet på plats
är jättestort, över förväntan. Folk kommer med allt från gräddtårtor till gasspisar. Vi har bara behövt handla en gång. Vi har bland annat fått tre militärtält och en hel köksutrustning. Någon enstaka som är emot har kommit för att diskutera, och det är ju det vi vill.
Linn Andersson har förstått mer och mer hur viktiga arbetstillfällena är för det alltmer avfolkade norra Gotland. Men det väger inte upp:
– Det är inte vilken skog som helst vi kämpar för, säger hon, och syftar förmodligen på att det handlar om en skog som inte bara är vattenskyddsområde, det är dessutom så unikt och särpräglat att det ingår i utförandeplanen för nationalparker. Därför hoppas Linn Andersson fortfarande på att exploateringen avbryts.

En väg har börjat avverkas från ett annat brott till det planerade nya, som kallas Bunge Ducker, den förväntas vara klar om två månader. Då är sommaren slut och Fältbiologernas tältläger förmodligen inte kvar. Men det innebär inte att de gett upp. Opinionsarbetet pågår hela tiden, inte bara när det gäller Ojnareskogen, exploatering av ändliga naturresurser förekommer runt om i hela Sverige, och världen. En global angelägenhet som drabbar lokalt.
Nu hoppas Fältbiologerna på att högsta domstolen tar upp målet, eller att EU-kommissionären, som den nyligen startade namninsamlingen på avaaz.org riktar sig till, reagerar efter semestern.
Naturvårdsverket och naturskyddsföreningen har redan överklagat, flera organisationer är på gång att göra detsamma. Det går att överklaga fram till 2 augusti.

Linn Andersson
berättar att hon hört att högsta domstolen tidigare avsagt sig målet med hänvisning till att kompetens i miljölagstiftning skulle fattas. Samtidigt framgår klart och tydligt i ett avsnitt av SVT:s Kalla fakta i söndags, att mark- och miljööverdomstolen inte verkar ha någon egen kompetens när det gäller miljömål, de har helt förlitat sig på en undersökning från expertmyndigheten SGU, Sveriges Geologiska Undersökningar. Tjänstemannen som genomförde undersökningen fick också betalt av Nordkalk för att ta fram underlag till deras ansökan om brytning. Sammanlagt fick SGU en miljon av Nordkalk.
Som om det inte vore nog har även miljöbalken ändrats lagom till domstolens beslut, så att det nu krävs orimligt mycket för att ett område ska kunna skyddas enligt lag. Industrins påtryckningar som till slut trädde i laga kraft.

Trots allt känner sig
Linn Andersson hoppfull. För att frågan lyfts och diskuteras. Kommer upp på agendan. Samtidigt inser hon att chanserna är små att högsta domstolen skulle ändra på domen.
Men själva striden om skogen är en del av en större strid. Prospektering pågår överallt där det finns något att utvinna, och motståndet behövs för att hindra den rasande takten:
– Det gör att fler får upp ögonen för det som händer och börjar förstå att det inte är en lokal fråga utan att det rör hela Sverige och världen. Vi tänker fortsätta att kämpa tills vi har vunnit eller tills hela skogen är huggen.

Nästa vecka
gräver Internationalen djupare i turerna kring Ojnareskogen, då pratar vi med journalisten Sofia Bothorp från föreningen Bevara Ojnareskogen.

Emma Lundström

Fakta:
* Ojnareskogen är ett mycket naturkänsligt område som ligger sida vid sida med Natura2000-områden – naturmiljöer så unika att Sverige avtalat med EU att skydda dem. Det ligger också alldeles intill Gotlands största vattentäkt Bästeträsk. Ett av huvudproblemen med exploateringen, enligt bland annat Naturvårdsverket, är att den kan leda till ödesdigra konsekvenser för färskvattentillgången på norra Gotland.

* Ojnareskogen består av 80 procent så kallade nyckelbiotoper och där finns 265 rödlistade arter, tre av dem finns bara där i hela världen. Skogen ingår i utförandeplanen för nationalparker 2009-2013.
Nordkalk förväntas kunna bryta kalk för 15 miljarder kronor och ge arbetstillfällen till omkring 60 anställda i 25 år.

Tidigare i Internationalen: Gotland: Tältprotest mot kalkbrytning

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.