Vanliga män – eller otillräkneliga?

28 maj 2012

Förstasidan, Krönika, Opinion

Krönikören: Lars Lundström som funderar över hur massmördare blir till.

I gryningen anländer reservpolisbataljon 101 till den lilla polska byn Józefów. Kvinnor, spädbarn och gamla, alla ska skjutas. De arbetsföra männen skickas till arbetsläger. Denna sommarmorgon den 12 juli 1942 lever ännu nära 2 000 judar i byn.
Bataljonen består av cirka 500 medelålders män, till största delen arbetare och tjänstemän från Hamburg. Av åldersskäl bedöms de inte kunna göra nytta i den tyska armén.

Är de tvungna? Befälhavaren major Wilhelm Trapp meddelar att om någon känner att han inte klarar av uppgiften så går det bra att stiga åt sidan. En man stiger ur ledet. Hans plutonchef blir rasande men avbryts av majoren. Ytterligare 10-12 man stiger då fram. Ett mindre antal vägrar senare att fortsätta. Minst 80 procent av dessa vanliga män fortsätter mördandet tills 1 500 barn, kvinnor och gamla ligger döda i drivor i skogen utanför byn.
Är dessa män psykiskt sjuka? Är sammanhanget avgörande för beteendet? Där fanns antisemitismen som i avsaknad av djupare samhällsförståelse gör judarna till syndabockar för alla orättvisor. Där fanns kampen mot bolsjevismen (marxismen) och drömmen om den rena ariska folkstammen. Där fanns den preussiska uppfostran till auktoritetstro och lydnad. Och så förstås grupptrycket.

Som fyraåring beskrevs Breivik som ”passiv, ängslig och med ett påtagligt avvärjande leende”.
Psykologen föreslog att han skulle placeras i fosterhem i syfte att ”förebygga en allvarligt skev psykisk utveckling”. Breivik bedöms senare som olämplig för värnplikt.
Rättspsykiatern Sten Levander hävdar att Breivik är psykiskt sjuk. Ing-Marie Wieselgren, psykiater vid Sveriges kommuner och landsting, håller med och anser att psykiatrin borde uppvisa enighet om att Breivik inte är ansvarig för sina handlingar.

Det är ganska uppenbart att han är personlighetsstörd men det är han inte ensam om. Det krävs ett särskilt sammanhang för att göra Breivik till massmördare. Längst ute på den nationalistiska högerkanten finner han det. Marxisterna (socialdemokraterna) måste utrotas eftersom de bereder väg för muslimerna. Breivik drömmer om ett rent norskt folk och blir tårögd över förlusten. Är det även sin förlorade far han sörjer? Varför måste han förorsaka så mycken skräck och sorg?
Breivik ser inte hur kulturella värden urholkas av kommersialismen. Han är själv skyldig till miljonbedrägerier som ”affärsman” på Internet. På samma sätt som muslimska fanatiker har han funnit en mission. Han tror sig som mördare försvara kristendomen.
Idag skenar finanskapitalets makt samtidigt som demokrati och politik sätts på undantag Vi kan se hur frustrationen tar sig uttryck i tillväxten av högerextrema miljöer. Igår formade de reservpolisbataljonens galenskap, idag Breiviks.
Så här skriver Göran Greider:
”I tjugofem års tid har våra samhällen utsatts för ett långtgående marknadsliberalt experiment. Avregleringar, privatiseringar, försvagade fackföreningar, sämre välfärd, massarbetslöshet. Men de som lett detta stora och livsfarliga samhällsexperiment vill inte höra talas om det som nu syns i provrören: en brun sörja.
De organiserade rasisterna är maktens utsända. De försöker få folk att se fienden i en invandrare istället för att rikta ilskan mot de politiska och ekonomiska makthavare som gjort livet otryggare.” (Dalademokraten 7 april)

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.