Vad händer i Stockholms landsting?

20 maj 2012

Förstasidan, Inrikes, Nyheter

Stockholms Läns Landsting har tagit fram en framtidsplan för hälso- och sjukvården.
Planen gäller olika etapper fram till 2025. Utöver kostnaderna för Nya Karolinska sjukhuset i Solna (10 miljarder till 2017) beräknas investeringarna till 28 miljarder (till 2022). Dessa fakta aktualiserar frågor om hälso- och sjukvårdens innehåll och ägarskap framöver, något som bland annat togs upp av Nätverket för Gemensam Välfärd på ett seminarium 10 maj. Inbjudna talare var Birger Forsberg (från Stockholms läns landsting och en av de ansvariga för den så kallade framtidsplanen), Birgitta Sevefjord (V), Johan Sjölander (S) och Gunnar Ågren (Gemensam Välfärd).

Birger Forsberg började med att berätta om bakgrunden till framtidsplanen. Enligt beräkningar kommer det att finnas 350 000 fler invånare år 2020 i Stockholm och antalet äldre ökar. Utifrån detta menar Birger Forsberg och de andra ansvariga för planen att det bland annat måste satsas mer på effektiviseringar. Man menar att primärvårdens roll är central. Man vill ge den geriatriska vården breddat uppdrag, satsa mer på rehabilitering och specialistmottagningar. Man vill också utveckla förebyggande och hälsofrämjande åtgärder. Även satsningar på den psykiatriska vården planeras.
Enligt Birger Forsberg vill man bygga ut akutsjukhusen, men inga planer på akutsjukvård finns för Nya Karolinska. Birger Forsberg menar också att mer satsningar kommer att göras på den informationssökande och aktiva patienten som bland annat informerar sig själv genom internet och andra källor.

Landstingspolitikern Birgitta Sevefjord (V) sa att framtidsplanen och bygget av Nya Karolinska kommer att innebära den största förändring som genomförts i Stockholms läns landsting någonsin. Enligt Birgitta Sevefjord innebär det planerade bygget ett resursslöseri och att de som befinner sig under sjukhusets vård idag kommer att trängas ut ur systemet när nya satsningar på specialistsjukvård görs. Hon varnade också för att man kommer att utarma personalen i den offentliga vården och locka dem till den privata. Johan Sjölander (S) tyckte att det främst är de stora materiella frågorna som det satsas på i den nya planen.
– Det byggs en himla massa hus, sa han och menar att det istället borde satsas mer på patientens behov. Han hävdar också att ekonomin är en stor bit och att man borde ställa sig frågan: vem ska betala de stora satsningarna?

Frågan om akutsjukvården var en av de frågor som oroade publiken, det gjorde även satsningarna på så kallad e-hälsa. Hur kommer dessa förslag att påverka den framtida hälsan och ohälsan, hur kommer de att påverka jämlikheten och tillgången till vård? Vad blir offentligt och vad blir privat? Dessa och andra frågor väckte mycket oro och funderingar hos den närvarande publiken. Frågor som i mångt och mycket förblev obesvarade.
I juni beslutar kommunfullmäktige om Framtidsplanen ska antas.

Liza Ahnland

, , , ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.