”Biobränsle hot mot matförsörjningen”

27 april 2012

Förstasidan, Miljö, Nyheter

”Västvärldens satsningar på biobränslen får katastrofala följder i utvecklingsländerna. Marken i afrikanska länder behövs för att odla mat – inte för att driva bilar i Europa. EU bör därför slopa 10-procentsmålet för förnyelsebar energi i drivmedel.”
Det här skriver tre människorätts- och miljöorganisationer (FIAN-Sverige, Latinamerikagrupperna och Klimataktion). Internationalen intervjuade en representant från en av dessa organisationer, Jonas Paulsson från Klimataktion.

Minst 10 procent av all energi inom den europeiska transportsektorn ska komma ifrån förnyelsebar energi år 2020. Detta klimatmål sattes upp av EU 2009. Men trots att intentionerna var goda, har beslutet visat sig få katastrofala följder.
En ny rapport från nätverket Europafrika visar att Europas import av agrobränsle förvärrar fenomenet med så kallad landgrabbing i Afrika. Landgrabbing innebär att rika länder och företag köper upp stora arealer av jordbruksmark i fattiga länder, något som leder till inskränkningar av matproduktionen. Detta sker på en kontinent där många människor lever i fattigdom och hunger.
Rapporten visar att det framförallt är utländska investerare och lokala eliter som tjänar på de storskaliga agrobränsleprojekten. Befolkningen får inte del av vinsterna. Omkring en miljard människor i världen lever i hunger och de globala matpriserna är höga och svänger kraftigt. Landgrabbing innebär mot denna bakgrund ett allvarligt hot mot rätten till mat, enligt de tre miljö- och människorättsorganisationerna. De kräver nu att EU slopar 10-procentsmålet för förnyelsebar energi och att unionen verkar för att på global nivå införa juridiskt bindande regler för investeringar i jordbruksmark för att förhindra landgrabbing. Här intervjuas Jonas Paulsson från Klimataktion om fenomenet.

På vilket sätt påverkar EU:s mål om 10 procent förnyelsebar energi inom transportsektorn rätten till mat för människor i Afrika?
– Det driver upp efterfrågan på jordbruksprodukter. Marken som används för att producera bränsle till våra bilar borde istället användas till att producera mat. Under den finansiella krisen 2008 användes mer och mer majs för att tillverka etanol. Detta ledde till att priset på majs höjdes, något som drabbade befolkningen i till exempel Mexiko, där mycket majs används i matlagningen.
– Det höga priset på livsmedel leder också till ökad användning av odlad mark, vilket i sin tur medför skogsskövling. Ju mer vi slösar med livsmedel och jordbruksprodukter, desto värre blir konsekvenserna för världens fattiga och miljön.

Hur ska man samtidigt kunna uppnå målen om en minskande klimatpåverkan och alla människors rätt till mat?
– Det finns tydliga rekommendationer för detta. Till exempel effektiv resursanvändning, att konsumera mindre animaliska produkter, att sluta tanka våra bilar med biobränsle. Vi har inte råd med massbilismen. Vi tror att vi kan fortsätta precis som vanligt, men det kan vi inte, vi måste ändra vår livsstil.

Hur kan man komma till rätta med så kallad landgrabbing?
– Landgrabbing uppstår eftersom priset på jordbruksprodukter stiger. Det är enkelt att hänvisa till stora internationella avtal men dessa efterlevs sällan. Det handlar återigen om livsstilsförändringar, där vi måste agera som medborgare.
– Länge trodde jag att det handlade om att förändra människors attityder för att kunna få till en beteendeförändring. Men det är tvärtom, genom att förändra vårt beteende ändrar vi successivt vår attityd. Därför krävs det politiska beslut för att komma tillrätta med vår överkonsumtion.

Vad händer om man slopar målet om 10 procent förnybar energi inom transportsektorn, hur kan man kompensera detta klimatmässigt?
– Minska trafiken och satsa på mer tågtrafik. Lastbilstransporterna måste minska i omfattning. Det finns dessutom en uppsjö av miljöskatter som vi skulle kunna införa och genom det minska trafiken. Vi måste också satsa på klimatbistånd och hjälpa andra länder som ligger efter oss i utvecklingen.
Liza Ahnland

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.