Nära en miljon på Spaniens gator

23 februari 2012

Förstasidan, Nyheter, Utrikes

Demonstrationer i 57 spanska städer. 450 000 i demonstrationsleden i Barcelona. I Madrid deltog 500 000…
De stora spanska fackens, CGT och CCOO, maning till en manifestation mot högerregeringen Rajos attack mot fackföreningsrörelsen och de nya reglerna på arbetsmarknaden, fick ett mäktigt svar.
– Inte på någon punkt är denna reform bra. Tvärtom förvärrar den löntagarnas position, kommenterade Mari Cruz Gomés som arbetar för CCOO till sverigesradio.se
Den nya ”reglerna” innebär bland annat att arbetsgivarna fortsättningsvis kommer att betala lägre avgångsvederlag. Den avskedade får endast 33 dagslöner per anställningsår mot tidigare 45 dagslöner per år. Har dessutom det enskilda företaget inte gått med vinst på de senaste nio månaderna sjunker avgångsvederlaget till 20 dagslöner per arbetat år, mer än en halvering mot tidigare. Det innebär att gällande kollektivavtal mer eller mindre sätts ur spel.

Men den spanska högerregeringen gör inte halt där.
Företag med färre än 25 anställda får dessutom rätt till gratis uppsägning under första anställningsåret, uppger den spanska tidningen El País.
Dessutom kan den löntagare som är borta från jobbet mer än 20 procent under två månader utan läkarintyg, på grund av föräldraledighet eller till följd av en arbetsolycka, helt enkelt sparkas från sitt jobb.
Situationen på den spanska arbetsmarknaden verkar alltmer skrämmande.
Enligt den officiella arbetslöshetsstatistiken är 22,9 procent av den spanska befolkningen arbetslösa i nuläget.
Att vara ung, det vill säga finnas i åldersspannet 16-24 år, är mer eller mindre liktydigt med att vara arbetslös. Så sent som i december var 51,4 procent av de spanska ungdomarna arbetslösa. 51,4 procent betyder att 5,5 miljoner spanska och arbetsvilliga ungdomar var utan jobb.
Denna förlorade generation – och här kan man verkligen tala om en förlorad generation – kallas i Spanien för ”generation noll”. Utan hopp, utan framtid…
Och får de mot förmodan ett arbete är det tillfälligt.

Av de 1,6 miljoner som blivit av med sina arbeten hade så många som 1,4 miljoner tillfälliga anställningar, uppger Svenska Dagbladets näringslivsbilaga 21 februari, och hänvisar till en grupp spanska ekonomer, knutna till tankesmedjan Centre for Economic Policy Research, som nyligen konstaterade detta.

SvD påtalar också att sedan 1984, då lagstiftningen ändrades, ”har antalet visstidsanställda ökat med en tredjedel av sysselsättningen”.
Men, och det är ett viktigt men, bara 6 procent av dessa slit- och slänganställningar har omvandlats till fast anställning.
51,4 procent, 5,5 miljoner ungdomar… ”generation noll”.
Den spanska högerregeringens recept för att råda bot på denna nationella katastrof, som för övrigt är en europisk arbetslöshetskatastrof, har också i stort sett ett resultat som är lika med noll.
Regeringens åtgärder går knappast ens att likna vid att koka soppa på en spik, utan snarare en soppa kokt på nubb.

Högerregeringens recept går i korthet ut på att småföretag med färre än 50 anställda får skattelättnader om de anställer ungdomar som inte tidigare haft något jobb.
Visstidsanställningarna ska begränsas till maximalt två år istället för som tidigare tre.
”Strejk, strejk, strejk”, ropade demonstrationen i Madrid på sin väg mot det stora torget Puerta del Sol.
De spanska facken har ännu inte manat till strejk. Men nya demonstrationer är planerade till onsdag 29 februari.

Kjell Pettersson

, ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.