Israels apartheid tigs ihjäl i media

09 december 2011

Ledare

Det finns attacker mot mänskliga rättigheter som nästan varenda ledarskribent i Sverige tar tydligt avstånd från. Det kan gälla nazismens folkmord eller kvinnlig könsstympning. Och det är förstås bra. Men det finns andra fall där den etablerade pressen bara producerar vaga mumlanden och ibland inte ens det. Ett exempel är den israeliska behandlingen av palestinierna. Den är i väsentliga avseenden lik det politiska förtryck som tidigare utövades mot den svarta befolkningen i Sydafrika. Men medan nästan hela det politiska Sverige fördömde apartheidregimen och krävde dess avskaffande diskuteras ofta Palestinakonflikten som ett problem med två jämbördiga parter där palestinierna får en stor del av skulden för att konflikten är olöst. Den som klart tar ställning för den undertryckta sidan, palestinierna, riskerar vulgära attacker om antisemitism. Det är en stämpel få vill dra på sig.

Desto större anledning finns det därför att uppmärksamma det arbete som nu utförts av Russelltribunalen om Palestina. Den som var med 1967 minns nog uppståndelsen när den första Russelltribunalen, den som handlade om USA:s krig i Vietnam, hölls i Stockholm. Det var med nöd och näppe den blev av. Statsminister Tage Erlander försökte pressa den engelske filosofen Bertrand Russell och hans medarbetare att ställa in. Det slutade med en kompromiss: förhandlingarna hölls utan att polisen stoppade dem, men bakom stängda dörrar. Tribunalen drog slutsatser som var chockerande då men som är obestridliga i dag: USA hade begått svåra krigsförbrytelser.

Russell är död sedan länge, men hans insats lever vidare genom nya tribunaler i hans anda och med hans namn. Den senaste skapades i mars 2009 med syftet att granska israeliska övergrepp mot palestinier. Och härom veckan hölls dess tredje session på en plats som var väl vald, i Kapstaden. Den fråga som tribunalen ägnade sig åt denna gång var nämligen: ”Är Israels agerande mot palestinierna ett brott mot det internationella förbudet mot apartheid?” Tribunalen besvarade frågan med ett tydligt ja. Bland dess ledamöter fanns bland andra Alice Walker, författare till roman ”Purpurfärgen”, Maireed Corrigan Maguire som fick Nobels fredspris för sitt arbete med att skapa försoning på Nordirland och diplomaten Stéphane Hessel som suttit i nazistiskt koncentrationsläger och som varit med om att skriva FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Ärkebiskopen och fredspristagaren Desmond Tutu inledde förhandlingarna. Tribunalens auktoritet är med andra ord så stor att det är närmast omöjligt att upprepa de slitna fraserna om antisemitism. Det har heller inte svenska media gjort. I stället har de tigit ihjäl händelsen – och sluppit kommentera sakfrågan

, , , , ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.