Vi lånar och lånar – när spricker bubblan?

25 november 2011

Ekonomi, Inrikes

– Innan vi får kriser ser vi ofta en snabb bolånetillväxt, säger Bengt Hansson på Statens Bostadskreditnämnd till SVT Rapport.
Det är precis vad som hänt och händer i Sverige. I en rapport som SVT Rapport tagit fram med hjälp av Statens bostadskreditnämnd, OECD och Europeiska centralbanken ECB, framgår det att Anders Borg, trots alla pekpinnar mot grekerna för deras skuldsättning, borde lyfta blicken och mästrandet. Av rapporten framgår att Sverige under de fem sista åren haft den högsta tillväxten på bolån i Europa. Idag har hushållen lån på mer än en och en halv gånger årsinkomsten. De som tidigare var löntagare har blivit låntagare.

Vinnare på detta är givetvis bankerna som lånar ut pengar till hög ränta och andra avgifter. Under de senaste åren, i samband med att den ekonomiska krisen blivit djupare, djupare och djupare, har det från flera håll varnats för överbelåning och för risken med att ha för litet eget kapital. Ändå rullar allting på som vanligt i Sverige. Lånebördan ökar. Bara under september, när den europeiska krisen nådde en ny mörk kulmen, ökade lånen till bostäder med cirka 6 procent. Låntagarna är med andra ord fångar på de fyra storbankernas befästa fort.

Vad som kommer att hända om arbetslösheten stiger än mer och de svenska löntagarna dras med i det europeiska marknadsmoraset, och inte längre har möjlighet att amortera av sina lån, framkallar rysningar. Sker detta kommer medelklassen att dras ner i samma ekonomiska stålbad som alla de arbetare och låginkomsttagare som fått betala för den djupa krisen för två år sedan. Speciellt som deras belånade bostadsrätter i så fall kommer att sjunka dramatiskt i värde. Enligt de fakta som Rapport presenterar framgår att Sverige historiskt sett under 1990-talet haft ett relativt högt sparande och en låg skuldsättning. Så kom då de politiska besluten i mitten av 80-talet då den dåvarande socialdemokratiska regeringen beslöt att avreglera kredit- och valutamarknaderna. Detta tillsammans med övervinsterna inom industrin satte fart på spekulationsbrasan och de vidlyftiga fastighetsaffärerna. På bankernas reklam kunde man läsa direkta uppmaningar om att ”låna hos oss”. Bubblan sprack. Men lånen fanns kvar. Löntagarna hade gått från att vara löntagare till att bli låntagare.

Utvecklingen ser kort ut så här. År 1970 hade hushållen, enligt SCB, lån motsvarande 77 procent av årsinkomsten. Det andra kvartalet i år var skulderna 162 procent av årsinkomsten. Det betyder att en familj med årsinkomst på 600 000 kronor i dag har skulder på närmare en miljon kronor. För 40 år sedan hade en familj med samma årsinkomst skulder på cirka 460 000 kronor, uppger SVT:s rapport.

Göran Persson myntade en gång under den hårdhänta budgetsaneringens tid uttrycket att ”den som är satt i skuld är inte fri”. Under Anders Borgs och Fredrik Reinfeldts regeringstid har alla de som har bolån blivit ”ofriare än på länge”.

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.