Betygsättning och nationella prov

15 november 2011

Nyheter

Alltid lika intressant att ta del av de årliga larmrapporternaöver betygsättningen av de nationella proven. Lärare kan inte bedöma prov påett likvärdigt sätt, de behöver mer utbildning är oftast slutsatsen Att detskiljer sig vid omrättningar är kanske inte så förvånande – på samma sätt somatt olika domstolar kan komma fram till olika bedömningar. Det är mer än enperson som först har fällts i tingsrätten men sedan blivit friad i hovrätten. Ialla bedömningssituationer så finns det givetvis ett utrymme för tolkningar och”bevisvärdering”.
När man läser skolinspektionens rapport så framträder ettganska tydligt mönster. Skillnaderna i bedömning ökar högre upp i skolsystemet.I de nationella proven i årskurs tre och fem så är skillnaderna mellanrättanden lärare och skolinspektionen försumbara. Skillnaderna i bedömningen avde nationella proven i årskurs nio och på gymnasiet är betydligt större. Ett annatmarkant mönster är att det är i ämnet svenska som bedömningar går kraftigastisär. Matematik- och engelska proven uppvisar betydligt mindre skillnader. Andrasaker som framkommer är den stora skillnaden i bedömning mellan de nationellaproven i engelska B och engelska C på högstadiet. Sak samma för delproven iengelska, ”listening” och ”writing”. Skillnader som knappast kan förklaras avatt lärarna inte kan bedöma. De är ofta samma lärare som bedömer ”listening”och writing. Svårt att tro att de totalt har tappat förmågan att bedöma frånett prov till ett annat.
När man studerar resultaten så blir skolinspektionensuttalande om att de inte kan bedöma om skolinspektionens rättning var korrekteller om den första lärarens bedömning var korrekt, förståelig. Mycket pekar påatt det är provens konstruktion och det som skall bedömas som gör attbedömningarna blir olika. Desto mer komplexa kunskaper som proven är satta attmäta – desto sämre likvärdighet. Ju mer komplexa kunskaper som skall mätasdesto svårare att skriva tydliga rättningsmallar.
Det kanske är dags att överge den politiska övertron på attdet går att kontrollera fram likvärdighet med hjälp av nationella prov, i allafall i de högre årskurserna. Universitets och högskolesektorn har inganationella prov. De har insett att komplexa kunskaper inte kan mätas på ettlikvärdigt sätt genom centrala prov. Kanske dags för att våra skolpolitiker börja fundera på att omdet nog inte också gäller för gymnasiet och högstadiet och i stället börjautveckla andra instrument för att garantera likvärdigheten.

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.