”Småpåvar bygger monument över sig själva”

07 november 2011

Förstasidan, Inrikes, Nyheter

Trots att Globen i Stockholm gått med förlust i 22 år byggs nu två nya superarenor i huvudstaden. Det finns det inte ekonomi för, menar SVT som granskat byggena.

I mitten av åttiotalet avreglerades kredit- och valutamarknaderna. Dessa politiska beslut banade väg för några kapitalistiska Klondykeår. Spekulationer och en lånekarusell startade. Det slutade med bankkraschen i slutet av åttiotalet. Notan för krisen skickades till skattebetalarna.
Under dessa år planerades och byggdes Globen i Stockholm. 1989 invigdes den nya skapelsen. 22 år har gått sedan dess. Under inget av dessa år har Globen gått med vinst. Även under publikrekordåret 2007 skrevs den slutgiltiga förlusten till 68 miljoner kronor. ”Totalt har skattebetalarna skickat över en miljard kronor till Globen, enbart för att täta de ekonomiska hålen”, skriver Johan Ingerö, skribent på Svenska Dagbladets ledarredaktion.
En av tankarna med Globen var att elitklubbarna i ishockey, AIK och Djurgården, skulle spela där. Ingen av dem gör det. Det är för dyrt. De huserar istället – med undantag för derbyena, på gamla nedslitna Isstadion.
Nu är det dags igen. Två nya superarenor håller på att byggas. Kostnad omkring sex miljarder kronor, vilket kan bli mer i slutändan. Den ena heter Swedbank Arena alternativt Nationalarenan och ligger i Solna kommun, vilken ska ersätta Råsunda för AIK. Den andra heter Stockholmsarenan och ligger bara ett stenkast från Globen i Johanneshov. Där ska Hammarby och Djurgården spela.
Nu ifrågasätts satsningarna. Sveriges Television har under de senaste veckorna granskat dessa megabyggen.
– Det finns under inga omständigheter ekonomi för att två så stora arenor ska gå runt. Det fattas sju-åtta miljoner stockholmare för att de ska bli lönsamma, säger arenaexperten Dan Persson på Idrottens Affärer till SVT Sport.
Mot Nationalarenan i Solna Kommun riktas också kritik. Hård sådan från den S-märkta kommunpolitikern Johanna Graf som enligt SVT.se ”rasar mot att kommunkassan satts i pant”.
– Det är lekstuga för småpåvar i varsin kommun som ska bygga monument över sig själva. Problemet är att det här är ingen sandlåda utan det handlar om riktiga skattepengar, säger Johanna Graf.
Hennes åsikt är att arenor driver kommersiella verksamhet som ska stå på egna ben och påpekar att arenabygget redan har blivit en miljard dyrare än beräknat.
– Det är ändå småpotatis jämfört med när den här arenan ska börja drivas. Det kommer att bli stora underskott, ett svart hål. Det kommer att kosta på skolor, dagis och äldrevården, säger Johanna Graf till SVT.se
Från dem som förespråkar de nya arenorna kommer mer allmänna besvärjelser.
– Vi bygger för framtiden. Inte vår generation utan nästa. Stockholm växer med 300 000 personer fram till 2030, säger Globe Arenas vd Ninna Engberg utan att gå in på var ifrån hon har fått dessa siffror.
Dessutom är det så att det i Stockholms kommun, och då framför allt i innerstad, råder en skriande brist på planer och idrottshallar där dagens unga kan idrotta.
Politiker i allmänhet och kommunpampar i synnerlighet brukar ha en förkärlek till studieresor. Ju längre bort och dyrare desto bättre.
Den här gången räcker det med en resa till närliggande Oslo. Utanför Norges huvudstad har det byggts en ny arena där bland annat elitfotbollsklubben Stabaek spelat.
De har efter två år lämnat arenan. Det blev för dyrt.
– Det visade sig att de kalkyler som man använde för hur många sponsorer, pengar, publik, konserter och evenemang man skulle ha, och hur mycket man skulle tjäna, var för optimistiska, säger Stabaekledaren Ingebrigt Steen Jensen till SVT Sport.

Kjell Pettersson

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.