”Snabbaste sättet att rädda klimatet – stoppa energislöseriet”

19 september 2011

Förstasidan, Inrikes

Energieffektivisering behövs, säger Lise Nordin (MP) – och branschen håller med. Solenergiproduktionen växer, vindkraften byggs ut och det satsas allt mer på bioenergi och vågkraft. Men det absolut snabbaste och mest lönsamma sättet att minska energiproduktionens påverkan på miljön är genom så kallad energieffektivisering. Det menar experter som Internationalens Liza Ahnland talat med.

Klimatutmaningen står för dörren, och de mer oberoende forskarna vill med alla medel styra oss bort ifrån de smutsiga fossila bränslena mot mer miljövänliga energislag. Solenergi, vindkraft och bioenergi är alla exempel på förnyelsebara energikällor och populära alternativ till de klimatförstörande fossila bränslena som olja och kol.
Men utöver den förnyelsebara energin finns det ytterligare ett sätt att minska energianvändningens miljöpåverkan, nämligen genom så kallad energieffektivisering. 50 procent av all tillförd energi i Sverige beräknas kunna sparas genom energieffektivisering, enligt Hans Nilsson, ordförande i EEF (Energieffektiviseringsföretagen). Begreppet innebär alltså att man sparar energi genom att genomföra effektiviseringar. Tvärtemot vad företrädare för energisektorn hävdar, skulle tiotals TWh (terawatt-timmar) kunna sparas inom denna sektor genom energieffektivisering, enligt expertisen. Sveriges totala energiförbrukning under ett år ligger på cirka 400 TWh.
Exempel på storskaliga åtgärder för energieffektivisering är, enligt branschen:
• Användning av centrala anläggningar för fjärrvärme och fjärrkyla i stället för mindre (vilka kan vara mer energislösande än de större).
• Tillvaratagande av industriell spillvärme (som till exempel kan användas som fjärrvärme).
• Ökad användning av kollektivtrafik, vilken vanligtvis använder mindre energi än enskild transport.
Exempel på energieffektiviseringsåtgärder för byggnader är:
• Förbättrad isolering, genom till exempel tilläggsisolering eller byte av fönster.
• Prognosstyrning och sänkning (för värmesystem) eller höjning (för kylsystem) av den genomsnittliga inomhustemperaturen.
• Installation av värmeväxlare i ventilationssystemet.
• Byte från glödlampor till lysrör eller lågenergilampor.
Lönsamt och bra för miljön
Enligt tidningen VVS-Forum från mars 2011 är Sverige sämst i EU på energieffektivisering. Den som hävdar detta är Lise Nordin, miljöpartiets energipolitiska talesperson. Hon menar att regeringen enbart fokuserar på ny elproduktion, men den snabbaste och billigaste åtgärden för både hushåll och företag att minska sina elkostnader är genom minskad elkonsumtion, enligt Lise Nordin.
– Det faktum att en genomsnittlig svensk konsumerar dubbelt så mycket el som en dansk, tysk eller engelsman, innebär att svenskarna är dubbelt så sårbara vid elpristoppar. En ansvarsfull politik är att minska sårbarheten genom att ställa om till ett mindre energislukande samhälle. När Sverige är sämst på energieffektivisering är det under all kritik att regeringen skär ner på stödet till energieffektivisering, säger Lise Nordin.

Hans Nilsson från EEF förklarar här, utifrån ett företagarperspektiv, hur effektiviseringen kan gå till:
– Effektiviseringsmöjligheterna är mycket stora om de utnyttjas vid rätt tillfälle, det vill säga att åtgärderna görs när man har rätt tillfälle, vid till exempel renoveringar, modellbyten, underhållstillfällen och så vidare. Det innebär också att det kan ta flera decennier innan man fullt ut realiserat sina möjligheter i byggnadsbeståndet. I transportsektorn kan det gå snabbare eftersom fordonens medellivslängd är kortare, och i industrin ännu fortare eftersom mycket av energianvändningen finns i de så kallade stödprocesserna (ljus, motordrifter, ventilation, tryckluft, etc.) som är föremål för översyn med kortare intervall.
– Den omedelbara potentialen brukar anses vara cirka 10 procent, och det är sådant man fixar direkt såsom belysning i rum där ingen vistas, snålspolande kranar, läckor som repareras, dra ner rullgardiner under natten med mer. Tjugo procent är lätt på det sätt som beskrivits inom en period av några år och femtio procent utan vidare om varje tillfälle tas i akt under säg två årtionden. Allt med försvarbar ekonomi. Det innebär besparingar av storleksordningen 150-200 TWh för Sverige som helhet.

Vilken typ av åtgärder behövs för att få fram mer effektivisering?
– I allt väsentligt innebär det att utnyttja befintlig teknik vid rätt tillfälle, och det är en fråga om att ge enskilda personer den kunskap som behövs för att kunna gripa tillfällena. Energideklarationer av byggnader är ett utmärkt styrmedel eftersom de – om de är rätt gjorda – blir en sorts shoppinglista för åtgärder. Med energideklaration menas att en byggnads energianvändning, under tiden den används, kartläggs och dokumenteras. Syftet är att inventera hur och i vilken utsträckning energianvändningen kan effektiviseras. Utveckling av företagen som kan erbjuda tjänsterna är viktig för att kunna hantera shoppinglistan och därför anser vi att både energirådgivningen och energieffektiviseringsföretagen är viktiga delar i ett system där striden om framtidens energi står i varje gathörn. För de stora företagen har det visat sig att skattelindringar är ett sätt för dem att frigöra den kompetens deras anställda redan besitter men hindrats från att utnyttja på grund av stela interna investeringsregler.

Vilka är problemen?
– Okunskap i allt väsentligt. Svårigheten med effektivisering är att den är osynlig, att den blir tillgänglig i små portioner och vid massor av tillfällen. Det är omänskligt att varje individ skall besitta den ingenjörs- och ekonomikompetens som behövs och därför behövs rådgivning och kompetenta effektiviseringsföretag i alla delbranscher som kan vara till hjälp, men för att de skall kunna utnyttjas behövs ett regelverk som gör deras tjänster efterfrågade.

Enligt uppgift från Miljöpartiet är Sverige sämst på energieffektivisering i EU, varför är det så?
– Ja Sverige har sladdat efter, bland annat därför att EU:s regelverk åsidosatts. Energideklarationerna är ett område där EU kräver sådana, men där genomförandet i Sverige förfuskats, vilket också Riksrevisionen påpekat. Ett annat är att EU föreslagit ett sparmål (energiminskning) på 20 procent men som i Sverige omtolkats till en minskad ”energiintensitet” (energi dividerad med BNP) på 20 procent. Om BNP växer snabbt kan det till och med innebära att intensitetsmålet uppnås trots att energianvändningen ökar. Denna modell för beräkning brukar användas av U-länder för vilka man kan försvara en energiökning för att sprida välståndet bland fler människor, men är obegriplig för ett utvecklat industriland som Sverige.

Varför görs inte mer av effektivisering?
– Svårt att svara på. Det finns inom delar av kåren nationalekonomer en uppfattning att effektivisering vidtas i den omfattning som kunderna/användarna föredrar och finner motiverad. Men eftersom de flesta av oss saknar den överblick, kalkylförmåga och tekniska kompetens som behövs är det en felaktig uppfattning om hur marknadsekonomin fungerar. Tyvärr är dock dessa ekonomer rikligt företrädda i kanslihuset och hos myndigheterna. Och det är de som har politikernas öra.

Hur ser framtiden på området ut?
– Ljus! Energipriserna blir inte lägre, miljöproblemen och klimatfrågan fordrar krafttag vilket allt fler inser och de tekniska möjligheterna utvecklas hela tiden. Insikten om effektiviseringens nödvändighet sprider sig och effektiviseringsföretagen är framtidens basindustri!

Liza Ahnland
liza@internationalen.se
För mer information se: www.eef.se och www.energiradgivarna.com

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.