Freedom Flotilla II: Provokation ELLER nödvändighet?

04 juli 2011

Inrikes, Nyheter

Årets frihetsflotta i Ship to Gazas regi har väckt mycket uppståndelse och fått mer kritik än förra årets hyllade försök att nå hamn i Gaza med förnödenheter och byggmaterial – det som slutade i tragedi med nio av Israel mördade aktivister.
I skrivande stund är det osäkert när Freedom Flotilla II kommer att kunna styra ut från kajen i Pireus i Grekland där skeppen väntar på klartecken. Israel pressar landet hårt, har utfärdat allvarliga hotelser mot utländska journalister som eventuellt skulle delta, och i måndags kväll utsattes ett av Ship to Gazas fartyg i Pireus för sabotage. Trots detta beräknas flottan ge sig av i slutet av den här veckan. Internationalens Emma Lundström försöker sig på att sammanfatta tongångarna i debatten.

Reaktioner från Gaza
En stor mängd organisationer i Gaza har skrivit under ett uttalande där de uppmanar till stöd för Frihetsflottan. Fem år har gått sedan blockadens början och i uttalandet beskrivs hur gränserna stängdes helt i mitten av 2007 och palestinierna därmed låstes in utan möjlighet till import, export och den mänskliga rättigheten som kallas fri rörlighet.
I uttalandet redogörs också för hur Israels blodiga massaker i Gaza, som inleddes den 21 december 2008, slog ut hela samhället och dödade över 1 500 palestinier, många av dem barn.
De palestinska organisationerna skriver att blockadbrytandet aldrig får upphöra med att ”belysa det omänskliga i att hålla 1,5 miljoner Gazabor instänga i ett utomhusfängelse”. De tar också upp rapporten ”Dashed hopes, Continuation of the Gaza Blockade där 22 internationella organisationer, däribland Amnesty International, Oxfam och Rädda Barnen, kräver internationell handling för att häva blockaden.
Human Rights Watch har fördömt Israels politik i ordalag som inbegriper ”apartheid”.
I uttalandet förklarar man också att den påbörjade öppningen av Rafahövergången, alltså den till Egypten, inte kommer att ha någon större betydelse för att sänka den höga arbetslösheten och skapade fattigdomen i Gaza. Arbetslösheten är enligt siffror från FN uppe i 45 procent.
De palestinska organisationerna hoppas på andra organisationer inom civilsamhället världen över, på intensifierade sanktionskampanjer som ska få Israel att upphöra med sin aggression:
”Vi uppmanar länderna och medborgarna i världen att delta i Frihetsflottan II, att ge deras plan att segla till Gaza sitt fulla stöd. Här kommer de bli välkomnade av palestinier.”

Stödet för Ship to Gaza
Läkaren Victoria Strand som är talesperson för Ship to Gaza och som satt med i samma nyhetsprogram Claes Arvidsson, gav densamme svar på tal när han hävdade att konvojen är ett störningsmoment för hela den arabiska våren.
Hon menade att alla människor måste ha samma mänskliga rättigheter, alltså även befolkningen i Gaza. Det palestinska folkets mänskliga rättigheter och önskan om att leva i ett fritt och demokratiskt samhälle står inte i motsättning till de andra demokratirörelser som vi ser idag, påpekar hon och lyfter samtidigt fram att de lättnader som Claes Arvidsson talade om inte är särskilt stora, enligt henne förs idag in i Gaza endast 35 procent av de varor som fördes in i regionen före blockaden. Victoria Strand berättar om en gräsrotsrörelse med deltagare från 40 olika länder som av förra försöket att nå Gaza lärde sig att vara ännu mer transparent som rörelse och att ännu mer lägga fokus vid att det handlar om ickevåld och fredliga syften.

En av dem som var passagerare på förra årets konvoj och som även är med och organiserar årets amerikanska bidrag – båten The Audacity of Hope – är Ann Wright, tidigare amerikansk reservöverste och diplomat. Hon skriver på nätet om hur israeliska lobbyister stämmer organisationer som samlar in material och skickar båtar till konvojen. Stämningarna går ut på att organisationerna skulle bistå det av Israel och USA terroriststämplade Hamas med materiellt stöd.
Argumenten mot konvojen är till stor del ganska skrämmande läsning eftersom den gör klart och tydligt att det palestinska folket räknas för så lite. Deras önskan om ett liv i frihet betyder ingenting i förhållande till Israels krav på total kontroll och säkerhet.
Ann Wright skriver vidare att hur mycket propaganda den israeliska regeringen än sprider ut om Hamasstöd och vapenimport så kan de inte ändra på verkligheten, det som oroar henne är att den verkligheten inte är kommersiella medias första prioritering. Trots detta tror hon att frihetsflottorna med Gaza i sikte kommer att fortsätta tills målet är nått: ”Våld leder inte till att stoppa det världsomfattande fördömandet av Israels blockad av Gaza. Enda sättet att stoppa flottan är att häva blockaden!”

Blockaden fördöms av alla internationella samfund och även Ban Ki-moons uttalande innehöll ord om att blockaden är totalt illegal och måste hävas. ”Nöden som råder i Gaza är inte resultatet av någon naturkatastrof, utan av politik”, står det på ett upprop för Gazas folk som har skrivits under av ett stort antal personer, däribland Nobelpristagaren Desmond Tutu, politikern Gudrun Schyman, musikern Mikael Wiehe, författaren Nawal El-Sadaawi, diplomaten Pierre Schori… listan på känt folk kan göras lång, huvudsaken är vad den visar: att det palestinska folket har ett brett stöd för sin frihetskamp. Uppropet finns att läsa i sin helhet på Ship to Gazas hemsida.

Vänsterpartiet, vars riksdagsledamot Torbjörn Björlund ska delta i konvojen, skriver att fartygen bland annat är lastade med betong och fotbollar från Gothia Cup. I Gaza bor över 1,5 miljoner människor på en yta som är mindre än en tredjedels Öland. Där finns nog många barn som skulle kunna ha nytta av en fotboll för att få vara just barn en stund, trots allt.

Läs mer: www.shiptogaza.se
http://rapportertillforbundet.wordpress.com

Reaktioner från Israel och dess försvarare
Med ett rumphugget citat från FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon, och med bifall från EU:s utrikesminister Catherine Ashton, hävdar många nu att årets frihetsflotta är en ”onödig provokation mot Israel” och ”inte det rätta svaret på den humanitära situationen i Gaza”. Israelförespråkaren Jackie Jakubowski skriver att det inte råder någon humanitär kris i Gaza idag och menar att flottan istället borde rikta in sig på Syrien och Libyen, han tycker att Mattias Gardells ord om medmänsklighet och solidaritet som vapen är självgoda pekoral.
Svenska Dagbladets ledarskribent Claes Arvidsson är inne på samma linje. I TV 4:s nyhetsmorgon sade han häromdagen att Israel har genomfört väldigt stora lättnader för Gaza och att det är väldigt olyckligt att Ship to Gaza inte tar hänsyn till den nya situationen som råder i Mellanöstern i och med den arabiska våren. Han ser hela projektet som en ”onödig provokation som kan få negativa konsekvenser för en annars positiv utveckling”.

Israels biträdande utrikesminister Danny Ayalon säger till AFP att Israel inte vill se den turkiska regeringen uppmuntra konvojen. Relationerna mellan Israel och Turkiet är redan ansträngda eftersom det var på det turkiska skeppet Mavi Marmara som nio turkiska medborgare mördades förra året av den israeliska militären.
Även om Israel nu har tagit tillbaka sina hot mot utländska journalister som tänkt sig att delta i frihetsflottan så kan de inte ha hoten osagda. Varningarna från direktören för den israeliska regeringens presskontor talar om var Israel står när det gäller pressfriheten:
”deltagande i flottan utgör en avsiktlig överträdelse av israelisk lag och innebär troligen att deltagarna nekas inresa i staten Israel i tio år, att deras utrustning konfiskeras samt ytterligare sanktioner”. Trots att hotet nu är tillbakataget står Israels regering fast vid att det skulle vara ”västerländska och islamiska extremistiska element” som kommer med flottan för att stödja Hamas.

Siewert Öholm kallar frihetsflottan för en ”hycklerikonvoj” och de som stödjer den för ”notoriska Israelhatare”, han uttrycker stark avsky mot deltagarna och menar att de etniska judar som deltar ger falsk legitimitet till aktionen. Han tar upp de ”demokratiska fri- och rättigheter som militant islamism förvägrat sina länders medborgare” och klagar på alla som vägrar se och förstå. Att delta i frihetsflottiljen är för honom att ignorera Libyens och Syriens frihetskamper. Enligt honom har ”demokratin Israel” rätt och skyldighet att försvara sig och det är palestiniernas och de arabiska grannländernas missilkrig som är orsaken till att det inte är fred.

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.