Daniel Suhonen (S): ”Vi måste stå upp för vår människosyn”

30 juli 2011

Intervju, Nyheter

Foto: Katarina Wikström/Internationalen

Så fort det stod klart att det inte var ett islamistiskt terrordåd som Norge drabbats av blev massmordet ganska snabbt avpolitiserat i många tidningstexter. Terrorism i största allmänhet istället för högerterrorism. Men det rörde sig ju om ett angrepp på vänstern och arbetarrörelsen. Finns det inte en fara i denna avpolitisering?
Internationalens Emma Lundström når chefredaktören för Socialdemokraternas tidning Tiden, Daniel Suhonen, på en knagglig mobillinje för att få hans syn på frågorna som växer sig stora inför det som hänt och om hur det kunde få hända.

Daniel Suhonen befinner sig i ett naturreservat på norra Gotland, det brusar och susar i luren och han varnar för att om han plötsligt skulle försvinna så är det för att han har ramlat ner för stupet han går längst med. Inramningen känns passande när det är som det är. Daniel Suhonen tror att det är farligt att partipolitisera det som hänt för mycket:
– Jag är lite för ledsen över det här och vill inte dra några partipolitiska poäng av det. Även om Anders Breivik ju har sagt att det är vänstern och arbetarrörelsen som han vill utrota. Han är höger och vi står för det han tycker illa om, som jämlikhet, mångfald och välfärd, men det handlar om en galning.
Ändå funderar Daniel Suhonen över varför det alltid är arbetarrörelsen som drabbas av sådana här våldshandlingar.
– Det öppna humanistiska samhället är socialdemokratins verk och så fort något är dåligt med det så är det socialdemokraternas fel, men så fort något är bra med det så förtiger man att det är socialdemokraterna som byggt upp det, säger han och menar att han – trots att han vill undvika alltför skarp politisering och skuldbeläggning – kan se beröringspunkter mellan det som hänt och det borgerliga samhälle vi har idag:
– Jag kan tycka att det finns ett grundläggande synsätt som går ut på konkurrens och utslagning, en högerpopulism som är konservativ vars tankestråk har släktskap med Sverigedemokraterna och andra på högerkanten, och som Anders Breivik har anammat.

Daniel Suhonen nämner att både Olof Palme och Anna Lindh mördades i tider av hård polarisering och han menar att oavsett vilken politisk inriktning man har så måste man se det som en vändpunkt nu.
– Man måste förstå vad en hård politisk retorik kan leda till för den som inte kan sortera informationen, vad det egentligen är man ger uttryck för under fernissan. Man öppnar för ett förhårdnande av samhället, säger han och påpekar att han också själv har bidragit till den hårda tonen genom att till exempel dra paralleller mellan Alliansen och nazister. Han nämner också den hårda retoriken mot muslimer som leder till en radikalisering av islamistiska grupper som al-Qaida och pratar om det hårdnade klimatet när det gäller rasism och islamofobi:
– Idag är rasismen mer rumsren och främlingsfientliga åsikter förpackas på ett sätt som gjort att det idag är mer accepterat att föra en rasistisk retorik. Till slut blir det någon som går hela vägen, om de ska bort så tar vi bort dem.

Daniel Suhonen tycker att det blir lite äckligt när alla ska fylla radio- och TV-tablåer med analyser innan man har fakta:
– Man kan inte vila i det som hänt.
Vi återkommer till det här med avpolitiseringen, finns det inte en fara i att demokratin avpolitiseras? Att det låter som att det är något alla försvarar och inte alls något som arbetarrörelsen kämpat för i 100 år. Att många vill ge sken av att demokrati är något helt opolitiskt.
Har det verkligen blivit så att demokrati är ett opolitiskt värde som vi alla kan enas om? Daniel Suhonen tycker inte det:
– Man kan inte alls säga att alla vill ha demokrati. Demokratins fiender är inte det av en slump. Jag blir alltmer rädd för de högerextremas tendens att ta till vapen och våld.

Hur ska då vänstern och arbetarrörelsen handla i fortsättningen rent konkret? Daniel Suhonen menar att vi måste lyfta fram människosynen:
– Man ska våga stå upp för sin människosyn. Det här var ju ett angrepp på den och det visar ju också hur stark den är. Jag tycker att det var så bra det som den här norska tjejen sade, att om en person kan åstadkomma så mycket våld, tänk då vad mycket kärlek vi kan åstadkomma tillsammans. Vi måste stå upp för vår människosyn ännu mer.

Istället för att hålla på och älta jobbskatteavdraget tycker han att vi ska strunta i de smala plånboksfrågorna och börja diskutera de existentiella, humanistiska, politiska frågorna som han menar är de som gör att man väljer ett politiskt alternativ.
– Man går med för att man tror på medmänsklighet, humanism, gemenskap och solidaritet, säger han och menar att vi måste utmana högerns människosyn och tänka över vilket samhälle som förebygger fler Anders Breivik. Att vi måste ta den ideologiska diskussionen på djupet, den om människosynen och samhället, ett samhälle som Daniel Suhonen tycker har blivit kallt och hårt, ett samhälle där människor har slutat hälsa på varandra och se varandra:
– Anders Breivik är någonting som gått sönder i ett samhälle. Idag kan man göra bomber i sin lägenhet utan att grannarna vet om det. Det kanske aldrig går att hindra en sådan galning som Anders Breivik men om vi pratar med varandra så är vi i alla fall lite bättre rustade.
Daniel Suhonen tycker ändå att bilden som blir kvar är den ensamme galningen mot 600 personer på Utöya. En ensam individ mot ett kollektiv.

Emma Lundström

, , ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.