Fairtrade kampanjar i svenska städer

20 juni 2011

Inrikes, Nyheter

Alla har vi väl märkt av hur utbudet av livsmedel – vanliga basvaror liksom delikatesser – ökat de senaste åren i våra matbutiker. Men samtidigt som vi här i Västvärlden kan välja och vraka bland varorna i mataffärerna så blir situationen för livsmedelsarbetarna i de länder som förser oss med dessa varor allt svårare.
Organisationen World Fair Trade Organisation (WFTO) arbetar med dessa frågor.

Ett exempel som visar på hur fattiga människor i utvecklingsländerna påverkas av Västvärldens livsstil och efterfrågan på varor är situationen för många av världens risodlare. Ris ingår som en del i vårt basutbud när det gäller livsmedel. Mer än en miljard människor – främst odlare i familjejordbruk i utvecklingsländer – lever i dag i huvudsak på de intäkter som risodlingen ger.
De här odlarna tvingas ofta att sälja sitt ris till priser som ligger under produktionskostnaden. Orsaken är bland annat priskonkurrens från subventionerat ris, odlat i USA och Japan. Det händer också att odlare tar lån för att kunna köpa ”bättre” rissorter och insatsvaror (till exempel bekämpningsmedel) för att öka produktionen. För att komma ur den skuldfälla som på detta sätt kan skapas slutar det inte sällan med att dessa odlare tvingas sälja sin mark.

Produktmärkning
World Fair Trade Organisation (WFTO), på svenska Rättvis handel, är en organisation som arbetar med oberoende produktmärkning. WFTO vill skapa förutsättningar för odlare och anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Tanken är att kunderna genom att köpa Fairtrade-märkta varor ska kunna bidra till dessa förbättringar.
Fair Trade International bildades 1997 och är en paraplyorganisation som förenar 19 märkningsinitiativ i 23 länder med producentnätverk som representerar Fair Trade-certifierade producentorganisationer i Latinamerika, Afrika och Asien. I dagsläget finns det cirka 827 Fairtrade-certifierade producentorganisationer i totalt 60 länder (siffror från Fairtrade Internationals årsrapport för 2009). Sex miljoner odlare och anställda, inklusive deras familjer, ingår idag i Fair Trade-certifieringen.
När det gäller just risodling har WFTO utvecklat kriterier i syfte att öppna upp marknaden för risodlare i familjejordbruk. Kriterierna för ris omfattar bland annat uttryckliga regler för begränsning av bekämpningsmedel, förbud mot GMO och krav på ökad miljöhänsyn, regler för långsiktiga handelsrelationer och krav på demokratiutveckling
Cirka 400 miljoner ton ris produceras och konsumeras årligen i världen och siffran har ökat ständigt sedan 60-talet. Många utvecklingsländer, till exempel Indien som tidigare haft brist på ris, kan idag både producera för eget konsumtionsbehov och samtidigt exportera överskottet.

Kampanj i Sverige
Lördag 14 maj firade organisationen den så kallade Fair Trade Day – den internationella dagen för rättvis handel. Även i Sverige firades dagen och det var stor aktivitet runt om i landet. Allt från Fairtrade City-diplomering, Swap Day i Norrköping, Skattjakt i Lund och Hallsberg till marknader och aktiviteter på stan i bland annat Alingsås, Borås, Malmö och Kalmar. På flera platser i landet skyltades dessutom hotell, restauranger och hotell upp för att göra det lättare för konsumenter att hitta serveringar som erbjuder Fairtrade-märkt. Över 150 kaféer, restauranger och hotell skyltades upp under dagen.
I Göteborg firades World Fair Trade Day genom att kommunen diplomerades till landets 46:e Fairtrade City. Cirka 1 000 städer världen över ingår i systemet. Villkor för diplomeringen innebär enligt Fairtrade bland annat att staden/kommunen arbetar systematiskt med etisk upphandling och lever upp till kriterier som rör detta. Även att aktivt sprida information och se till att det finns ett utbud av etiskt märkta produkter i butiker och på arbetsplatser krävs för att bli diplomerad. Storstäder som Paris, London, San Francisco och Köpenhamn hör nu till de städer som kallar sig Fairtrade-diplomerade.

Kommunalt kaffe
Försäljningen av Fairtrademärkta produkter ökar i Sverige och var uppe i en miljard kronor förra året. En anledning är det så kallade Fair Trade City-konceptet, vilket innebär att kommuner väljer etiskt märkta varor vid sina inköp. Det här spelar en stor roll eftersom offentliga aktörer utgör en stor del av den totala konsumtionen av till exempel kaffe, te och socker. Över 30 miljoner koppar Fairtrademärkt kaffe konsumerades under 2010 i Sveriges 45 diplomerade kommuner. I Växjö är 75 procent av allt kaffe som konsumeras inom kommunen etiskt certifierat och i Kalmar är andelen så hög som 94 procent.
Trots att det bara är en bråkdel av världens livsmedelsproducenter som omfattas av Fairtrades skyddsnät när det gäller arbets- och levnadsvillkor anser organisationen att deras arbete utgör en viktig faktor i livsmedelsproduktionen. Ett syfte är att visa på möjligheterna att påverka: att konsumenterna ska kunna välja vilken mat de vill äta, utifrån hur den har producerats. Detta påverkar givetvis möjligheterna för producenterna – de fattiga livsmedelsarbetarna i utvecklingsländerna – att förbättra sin arbetssituation, menar Fairtrade.

Liza Ahnland

Så här presenterar sig Fairtrade på sin hemsida:
• Odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor
• Premier till investeringar i lokalsamhälle och verksamhet
• Barnarbete och diskriminering motverkas
• Demokratin och organisationsrätten främjas
• Miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas
Idag finns det ett brett utbud av Fairtrade-märkta produkter att välja ur, t ex kaffe, te, kakao, drickchoklad, chokladkakor, bananer och annan färsk frukt, juice, ris, quinoa, glass, socker, müsli, snacks/godis och honung. Dessutom går det att köpa Fairtrade-märkt vin, rosor, sportbollar, och produkter som innehåller Fairtrade-märkt bomull.
Fairtrade är en oberoende produktmärkning och din garanti för att en produkt uppfyller internationella Fairtrade-kriterier. Fairtrade Sverige är den svenska representanten i Fairtrade International.
Fairtrade är vårt internationella namn för de värden som också representeras av och förmedlas genom namnet Rättvisemärkt.

Kritik mot Fairtrade
På sin hemsida berättar Fairtrade om kritik som framkommit mot organisationen. Uppdrag granskning visade till exempel 3 dec 2008 en film där kritik framförs bland annat mot fem Fairtrade-certifierade teplantager i Sri Lanka och Indien. ”En rad teodlare uttalar sig om att de inte har något inflytande, att de jobbar övertid, att de inte känner till Fairtrade-premien, att de göms undan vid inspektioner m.m.” skriver Fairtrade.
På hemsidan går Fairtrade igenom kritiken och svarar på den.
Se www.fairtrade.se

Marknadsandelar 2010 i Sverige
Nedan visas exempel på mätbara produktgrupper som har mer än 1 % i marknadsandel. Sannolikt utgör Fairtrade även en hög andel inom snittrosor, men här finns ingen totalsiffra som jämförelse. (Källa för socker & honung, kakao & drickchoklad, choklad samt te: Nielsen Scantrack för DVH 2010, övriga är beräknade av Fairtrade Sverige).
Kaffe: 4,8 %
Bananer: 6,9 %
Socker & honung: 2,9 %
Te: 2,5 %
Kakao och drickchoklad: 3,5 %
Choklad (konfektyr): 1,7%
Vin: 1,0%
(Fairtrades hemsida)

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.