Stockholm deltog i kampanjen mot kärnkraft

02 maj 2011

Nyheter, Stockholm

På 25-årsdagen av Tjernobylolyckan arrangerade Folkkampanjen mot Kärnkraft Kärnvapen demonstrationer runt om i landet under banderollen ”10 000 mot kärnkraft”. Orden påminner om målet – att samla minst 10 000 personer i en aktion mot kärnkraften – och att det som hände i Tjernobyl för 25 år sedan och i Fukushima nyligen, aldrig får hända igen. Internationalen var på plats vid Sergels torg i Stockholm.

Den 26 april 1986 inträffade den hittills allvarligaste kärnkraftsolyckan i Tjernobyl, Ukraina (dåvarande Sovjetunionen). Till att börja med gavs ingen information om att en allvarlig olycka skett. Det tog lång tid innan man ens på plats insåg hur allvarlig situationen var och enligt Russia Today försökte Sovjetunionen först hemlighålla för omvärlden att en olycka hade inträffat.
Den 11 mars 2011 var det dags igen. En megajordbävning i havet utanför Japan skadar reaktorerna i ett kärnkraftverk i Fukushima på den japanska östkusten. En total härdsmälta kan undvikas, men olyckan betecknas som den näst värsta, efter Tjernobyl.
Miljöorganisationen Folkkampanjen mot Kärnkraft Kärnvapen anordnade på 25-årsdagen av Tjernobylolyckan demonstrationer och aktioner runt om i landet. På Sergels torg i Stockholm samlades inte 10 000 personer som var målet, men något tusental människor.

”Fruktansvärt arv”
Först välkomnande initiativtagaren Eduardo Hornos Ledoux. Kvällens första talare var författaren och journalisten Anita Goldman som är en stark röst i antikärnkraftsfrågan. Hon sa bland annat (apropå det fruktansvärda arv vi lämnar över till kommande generationer – kärnavfallet):
– Vår enda skyldighet som människor är att bidra i den kedja vi själva är en del. Det är att vara människa.
Efter Anita Goldmans tal underhöll musikern Stefan Sundström med sång och gitarrspel. Därefter var det Per Ribbings (bland annat styrelseledamot i Sveriges vindkraftkooperativ) tur att tala. Han berättade hur han under ett möte med en grupp kärnkraftsförespråkare i Japan hade fått tillfälle att ställa frågan: Varför förespråkar ni en energikälla som man kan starta krig över?
Av förklarliga skäl hade han inte fått något svar på frågan, berättade han. Innan det var dags för kvällens sista talare bjöds publiken på underhållning av saxofonisten Jonas Knutsson. Efter det kom kvällens sista och mest kraftfulla tal, framfört av samhällskritikern Olof Buckard. Han menade bland annat att det inte handlar om att det inte finns pengar till vindkraften. Det handlar om att pengarna hamnar i fel fickor, nämligen kärnkraftsindustrins.
– Moraliska hänsyn får ge vika för marknadens intressen, sa Olof Buckard. Så avslutades kvällen (som började under en gråmulen himmel och duggregn, men som sedan övergick i en skymtande kvällssol) till tonerna av rytmisk sambamusik. Och trots att man väl kunde ana en viss besvikelse hos arrangörerna över att inte fler slutit upp (troligtvis på grund av vädret), så sa de sig ändå vara glada över oss som faktiskt tagit oss dit.

Text och foto: Liza Ahnland
liza@internationalen.se

, ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.