Förstamaj i Göteborg: “Låt oss fortsätta drömma och kämpa”

02 maj 2011

Göteborg, Inrikes, Nyheter

Socialistiska Partiets förstamajmöte i Göteborg var mycket påtagligt inramat av dramatiska världshändelser, från den folkliga revolutionsvågen i arabvärlden till blockaden av Gaza och kärnkraftshaveriet i Japan.
– Vi måste fortsätta kämpa för en annan, solidarisk och jämlik värld, sade Anders Svensson i sitt tal

Den del av Järntorget där mötet hölls var denna första majdag skarpt uppdelad i en ordentligt kylig skugga gränsande till värmande sol. En inramning som närmast övertydligt följde innehållet i de tal som hölls. Bakslag och hot, men samtidigt möjligheter.

Först ut vid mikrofonen var Ann Ighe, talesperson för Ship to Gaza. Hon påminde om Israels mordiska attack på den första frihetsflottan i fjol, och de stora solidaritetsmanifestationer som då följde. Nu är det dags igen. Ship to Gaza tänker återigen försöka nå Gazas stränder med en flottilj.

– Vi trotsar blockaden med en resa som på en och samma gång är symbolhandling och praktisk solidaritet. Vi agerar mot en politiskt skapad humanitär kris som kräver en politisk lösning, sade Ighe, som sedan kommenterade den nyhet som kom från Egypten i dagarna om att gränsövergången vid Rafah inom kort ska öppnas.

– Nya vindar blåser där frihetsrörelserna drar över arabvärlden i en häpnadsväckande takt. Alla resultat av detta är ännu inte kända – men friheten måste också nå Gaza. Vi måste upprätthålla trycket, sade Ann Ighe och manade till fortsatt stöd till Ship to Gaza:s kampanj.

Den 11:e mars inträffade reaktorhaveriet i Fukushima i Japan. Björn Rönnblad, SP-medlem och tidigare i många år aktiv i antikärnkraftsrörelsen, tog sin utgångspunkt i härdsmältornas dödliga konsekvenser. Olycksrisken är tillräckligt argument och därtill kommer uranbrytningens effekter och omöjligheten att garantera en säker avfallshantering, menade han.

– Det enda ansvarsfulla är att kärnkraften stängs av. Efter Fukushima måste en ny massförankrad rörelse mot kärnkraften växa fram, sade Rönnblad och pekade på Tyskland som mest inspirerande exempel hittills där ett flertal demonstrationer samlat hundratusentals deltagare.

– Effekterna kom direkt. Angela Merkel tvingades frysa ett tidigare beslut om förlängning av kärnkraftsprogrammet och sju av reaktorerna har stängts av, sade han.

Även i många andra länder läggs nu utbyggnadsplanerna på is, åtminstone tillfälligt. Rönnblad beskrev detta som en ny historisk möjlighet att stoppa kärnkraften. Den breda rörelse i Sverige som stod på sin höjdpunkt efter reaktorhaveriet i Harrisburg 1979 försvagades sedan efter folkomröstningen året efter, inte minst på grund av S-ledningens bedrägliga ”linje 2” som förhindrade ett tydligt ja eller nej. Men när nu en ny generation – av unga ungdomar – arrangerade protester i samband med 25-årsdagen av Tjernobyl kan en pånyttfödelse skönjas, menade han.

– Den breda och vittförgrenade rörelse som behövs får inte ställa räddningen av klimatet i motsättning till kärnkraftsmotståndet. Det är en gemensam kamp – alternativet är inte kol och olja. Rörelsen bör ha som mål att stänga av kärnkraften och ställa om samhället på basis av förnyelsebar energi och drastiskt ökad energihushållning, sade Björn Rönnblad

Målet kvarstår

Efter hälsningar från ”Göteborg mot rasism” och Solidaritetsföreningen för arbetarna i Iran hölls sedan huvudanförandet på mötet av Anders Svensson från Socialistiska Partiets styrelse. I en personligt engagerad ton svepte han över ett flertal politiska områden. Med varje exempel återkom samma grundackord: vi har tvingats till bakslag men målet kvarstår. För tio år sedan slutade de stora demonstrationerna för en annan värld i Göteborg i polisvåld och en stukad globaliseringsrörelse

– Vi uppnådde inte en bättre värld då. Istället fick vi en sämre värld med större klyftor, mer ojämlikhet. En värld där arbetslösa och sjuka inte anses ha samma värde som andra. Men vi måste fortsätta drömma om och kämpa för en jämlik, rättvis och människovärdig värld, sade Anders Svensson

Det samhälle hans egen far växte upp i med utbredd fattigdom, tiggande och som saknade välfärdssystem är nu på god väg tillbaka i borgerlighetens Sverige, menade han

– Men drömmen lever om ett verkligt solidariskt välfärdssamhälle, om ett annat liv, sade Svensson.

Efter många år som metallarbetare på SAAB:s växellådsfabrik i Göteborg berörde Svensson sedan den akuta krisen på SAAB i Trollhättan. Redan i slutet av 80-talet kom början till slutet för SAAB, när produktionen fungerade dåligt och fördyrades, menade han. Sedan köptes SAAB av GM och fortsatte gå dåligt.

– Nu har fabriken i Trollhättan köpts av fifflare och spekulanter. Statliga bidrag och pengar från
Europeiska Investeringsbanken skickas rakt ner i fifflarna Victor Muller och Vladimir Antonovs fickor.

– Men det hade inte behövt gå så. De statliga pengarna hade kunnat användas för en omställning till miljö- och klimatvänlig produktion För att skapa ett bättre samhälle, det som vi som jobbade på Saab drömde om. En annan värld där en arbetare är lika mycket värd som Wallenberg, ägaren av Saab, sade Anders Svensson.

När svepet i hans tal nådde de dramatiska och pågående vågorna av folklig kamp i arabvärlden blev tonen i talet alltmer inspirerad. Tunisien, Egypten, Syrien, Jemen… Revolutionen går vidare trots att den nu stött emot en groteskt mordisk motståndare i Gaddaffi i Libyen. Men än lever Tahrirtorget.

– Låt oss påverkas och inspireras av revolutionen i arabvärlden. Låt oss fortsätta drömma. Låt oss fortsätta kämpa för en värld utan klyftor och orättvisor. För en annan värld, en solidarisk
och miljövänlig värld utan rasism, fascism och nazism.

– Låt oss kämpa för en sådan värld tillsammans, sade Anders Svensson

Magnus Johansson

Foto: Sophia Frisk

, , , , , , ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.