Tågupproret i Sverige: mobiliserar inför nästa vinter

25 april 2011

Inrikes, Intervju, Nyheter

”Vintern har varit eländig med så många inställda och försenade tåg. Nu måste Anders Borg öppna plånboken om Sverige skall fungera.” Det säger Lars Igeland, representant för kampanjen Tågupproret.

Här intervjuas Ulf Flodin, medlem i kampanjen, om vad som händer i upproret mot Sveriges avreglerade tågtrafik.
Internationalen har tidigare skrivit om det så kallade Tågupproret som startats i protest mot den allt sämre fungerande tågtrafiken i Sverige. Initiativet till Tågupproret togs av Miljöförbundet Jordens Vänner, Järnvägsfrämjandet, Seko Södra och Seko Mellannorrland i december förra året. Det som började som en namninsamling, en facebookgrupp och en hemsida, har nu övergått i en riksomfattande kampanj där man erbjuder olika organisationer och företag att ställa sig bakom uppropet mot den havererande och avreglerade tågtrafiken i landet.
Lördag 2 april höll arrangörerna bakom Tågupproret en rikskonferens där situationen diskuterades och det fortsatta arbetet för kampanjen planerades. Internationalen kontaktade Ulf Flodin, medlem i Tågupproret samt Föreningen svenska järnvägsfrämjandet, för att höra vad man kom fram till.

Vad togs upp på rikskonferensen om Tågupproret 2 april?
– Lars Igeland från Miljöförbundet Jordens Vänner inledde med att beskriva hur privatiseringen av offentlig verksamhet inom järnvägssektorn ger svagheter i funktionerna. Är snöröjningen SJ:s eller Trafikverkets ansvar, var en fråga som ställdes. Järnvägsmuseernas ploglok blev räddningen i vinter.
– Samtidigt är det intressant att notera att om inte BK tåg, ett privat tågbolag från Vetlanda, lagt ett anbud på länstågstrafiken i Småland/Östergötland under 1990-talet, är bedömningen att trafiken lagts ned, eftersom SJ troligen hade en dold agenda att låta banorna dö. Detta berättade Rolf Sjöstrand, Seko, Nässjö. Nu finns trafiken kvar. Således kan privata bolag med genuint intresse för verksamheten vara bättre än statliga bolag med främst storstilade centralistiska perspektiv från sin ägare.

Vilka åtgärder kom ni överens om?
– Att förbereda för mer mobilisering inför kommande vinter, vilken troligen åter blir en tydlig påfrestning för järnvägen, eftersom beslutade renoveringsbelopp är för små. Dra in fler grupper av resenärer på olika orter i landet för budkavle/underskrifter för bättre resurser till tågtrafiken.

Vilka och hur många deltog på konferensen?
– Av de 20-talet personer som deltog på mötet hade kring hälften deltagit i olika aktiviteter, resten kom dit för att lära och inspireras.

Har Tågupproret fått någon respons från styrande politiker?
– På Näringsdepartementet är man lite oroliga över folkopinionens missnöje med tågtrafiken. Därför kom förslaget om att tillskjuta 800 miljoner kronor till höjt underhåll till järnvägen för 2011. Detta utifrån 5,3 miljarder kronor som låg i tidigare förslag. Men summan 6,1 miljarder kronor är fortfarande så låg, att sönderfallet av järnvägen fortsätter, enligt Riksrevisionsverkets rapport 2010:16. Det krävs 8,8 miljarder kronor per år för att lyfta alla nu trafikerade spår till fullgod standard.
– Men Chatarina Elmsäter Svärdh förstår att gemene man inte känner till vilka stora belopp som krävs och hoppas på uppskattning för sitt alltför ringa tillskott. Även moderata kommunalråd, exempelvis Paul Lindvall i Linköping, uttrycker i interjuver i Linköpingsmedierna att beloppet är helt otillräckligt.

Hur ska Tågupproret gå vidare i sin kampanj?
– Bland annat planerar Seko att fortsätta sina diskussioner för krav på mer resurser till järnvägen. Vi kommer också att ha en föreläsningsturné om vilka krav som behöver uppfyllas för att tågtrafiken ska fungera väl.

Liza Ahnland

,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.