De globala matpriserna ökar månad för månad

28 mars 2011

Kommentar, Nyheter

Folkliga revolter, ökad världshunger och utbredd fattigdom. Dessa är bara några av de möjliga konsekvenserna av de stigande matpriserna i världen. De globala matpriserna ökade i februari 2011 för åttonde månaden i följd. Ökningen gäller alla varugrupper utom socker, enligt FAO (FN:s Mat- och Jordbruksorganisation). Internationalens Liza Ahnland tittar här närmare på det annalkande hotet.

”Det kan vara slutet på ”Guldlockseran” för global råvaruhandel – en period som sträcker sig mer än 30 år bakåt i tiden, då priset på baslivsmedel varken varit för högt eller för lågt, utan legat relativt stabilt. Under den mesta av denna tid har priset på basvaror som vete, majs och soja faktiskt till och med fallit. Men nu verkar det som om denna långa period av stabilitet har nått sitt slut. De flesta kommentatorer tror att vi är på gränsen till en ny era av förändringar och stigande priser.”

Stycket är hämtat från en artikel i BBC News och är från 2008. Då liksom nu sköt matpriserna i höjden och priset på till exempel vete steg med 83 procent under loppet av ett år. Nu är det 2011 och det är dags igen och det verkar som profetian om slutet på en guldlocksera är på väg att besannas.

Vad är det då som ligger bakom denna annalkande kris i matproduktionen? Ja, enligt samma artikel i BBC News handlar det först och främst om en växande världsbefolkning som behöver mättas. En viktig faktor är också, enligt artikeln, att i och med att länder som Kina och Indien blir allt starkare ekonomier så växer även medelklassen i dessa länder. Och i och med att människor får det bättre ekonomiskt ställt ökar matkonsumtionen och framförallt konsumtionen av kött. (Ni som läser Internationalen regelbundet vet från tidigare artiklar att just köttkonsumtionen är ett av hoten både vad gäller världshungern och klimatet.)
Spekulation i handeln med jordbruksprodukter anses av vissa bedömare också vara en huvudorsak. Andra faktorer som påverkar matpriserna är just miljörelaterade. Klimatförändringsfenomen som till exempel ökenspridning, översvämningar och förändrade väderförhållanden har redan stor påverkan på jordbruksproduktionen och skördarna. Även omsvängningen från mat- till biobränsleproduktion spelar roll för prissättningen på livsmedel. Likaså faktorer som högre oljepris och höjda bränslekostnader.
Organisationen International Food Policy Research hävdar dessutom i en ny rapport att priset på baslivsmedel kan komma att stiga drastiskt som en effekt av klimatförändringarna. Forskningsinstitutet menar att så ”lite” som en grads uppvärmning till år 2050 skulle få extrema effekter för världens matförsörjning. En oroande information då vissa forskare spår en flergradig uppvärmning av jordklotet inom en nära framtid.

Vad får då de stigande matpriserna för konsekvenser? Den tydligaste och mest akuta effekten är förstås hunger bland befolkningen, och det är främst de redan fattiga som drabbas hårdast. Enligt rapporten från International Food Policy Research skulle den försämrade matförsörjningen få katastrofala följder för de allra fattigaste.
Rapporten räknar med att det genomsnittliga kaloriintaget i världens fattigaste länder kommer att minska drastiskt redan till år 2025 och att vi år 2050 kommer att ha sett en ökning av andelen undernärda barn med hela 18 procent. WFP (FN:s livsmedelsprogram) visar i en ny rapport att matpriserna kan nå rekordhöjder redan under 2011. För WFP som planerade att nå fler än 100 miljoner människor med matpaket under 2010, är det viktigt att matpriserna inte skenar i väg. Höjda priser innebär att organisationen inte kan köpa så mycket mat som behövs för att mätta de hungrande människorna i olika länder.
I till exempel Bangladesh ligger kostnaden för ett matpaket redan 54 procent högre än genomsnittet de senaste fem åren. I Mocambique är priset på majs över samma period 96 procent dyrare och ris 127 procent. Enligt Världsbanken har de stigande matpriserna gjort 44 miljoner människor i utvecklingsländerna fattiga sedan i juni förra året. Prisstegringen sätter press på de mest sårbara grupperna av vilka många redan spenderar mer än halva sin inkomst på mat.
När matpriserna stiger och därmed livsförutsättningarna för människorna i olika länder försämras så är revolter och folkliga uppror naturliga konsekvenser. I till exempel Algeriet bröt i början av januari 2011 en våg av samtidiga protester och kravaller utan tidigare motstycke loss över hela landet. Orsaken? Plötsliga prisökningar på basvaror.
De höga matpriserna var också en av de bakomliggande orsakerna till den senaste tidens massuppror i övriga Nordafrika och Mellanöstern. Även i Dhaka, Bangladesh och i New Dehli, Indien, har människor protesterat mot skyhöga matpriser. Liknande exempel kan hittas på flera platser i världen.
FAO (FN:s Mat- och Jordbruksorganisation) menar att det nu är viktigt att länder ser över sina möjligheter och försöker undvika beslut som förvärrar situationen. Under den förra matkrisen (2008), förvärrades läget när några länder införde exportförbud för att klara situationen. Regeringar bör istället fokusera på att lindra effekterna av de höga matpriserna för de fattiga och samtidigt gynna jordbruksinvesteringar, menar FAO. Under mars till juni planerar FAO ett antal seminarier för att öka medvetenheten om strategier och för att utforma landsspecifika handlingsplaner som åtgärder mot stigande matpriser. Den 9-10 mars höll organisationen sitt första tvådagars seminarium på temat, i Bangkok, Thailand.
När de stigande matpriserna triggar den allmänna oron inför livsmedelsbrist, ser de stora matjättarna sina chanser. En av dem som tjänar på situationen är den genmanipulerande livsmedelsproducenten Monsanto som ser sin chans att sprida sitt budskap om behovet av bioteknologi för att kunna producera all denna extra mat som behövs.
Men i motsats till vad Monsanto och andra inflytelserika grupper och personer vill få oss att tro, så är det det småskaliga ekologiska jordbruket som kan föda världen. Det hävdar FN i en nyutkommen rapport.
Lågteknologisk, traditionell, organisk odling är bättre för fattiga bönder eftersom det när den lokala ekologin. Det är också bättre ur ekonomisk synpunkt eftersom det krävs mindre investeringar, inga genmanipulerade frön, inga kemiska gödningsmedel eller bekämpningsmedel och färre jordbruksredskap. Denna typ av ekologisk odling skulle, enligt rapporten, kunna fördubbla matproduktionen inom ett årtionde i utvecklingsländerna.

Vad kan man då göra på individnivå i ett relativt välmående land som Sverige, när det gäller våra egna höjda matpriser? Ja, enligt en artikel i CBS News så ska vi handla smartare, planera våra inköp och utnyttja rabatter. Att återupptäcka den hemlagade maten (om nu någon hade glömt den), när restaurangmaten och färdigmaten blir dyrare är en god idé tycker artikelförfattaren, och det kan man naturligtvis hålla med om.
I övrigt är det inte så mycket man kan göra som privatperson förutom att rösta på ett parti som vill förändra världsordningen. Men nu krävs en bred debatt om orsakerna till och konsekvenserna av de stigande matpriserna, och om åtgärder. På samhällsnivå är chanserna till förändring naturligtvis större än vad de är på individnivå och en debatt om marknadsekonomins och kapitalismens negativa konsekvenser på till exempel detta område även utanför vänsterkretsar skulle gynna frågan.

Liza Ahnland
liza@internationalen.se

, , ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.