Att nå även de inte redan frälsta

28 mars 2011

Film, Kultur

I helgen kunde den hugade se både nya och gamla filmer med feministiskt perspektiv, avnjuta veg-anskt fika, pyssla vid pysselbord eller prova på att klä sig som en drag king när Folkets Bio Gotland upplät sin lokal Roxy i Visby till feministisk filmfestival.

Doften av kanelbullar och kaffe möter i dörren. Bakom ryggen tinar vintern upp och våren känns i luften. Snart visas filmen Jag är min egen Dolly Parton om fem kvinnor som alla har gemensamt att de håller på med musik och ser upp till den blonderade och opererade ikonen. Folk minglar och häller upp påtår innan de slår sig ned i de mjuka sofforna framför bioduken.
Det är en starkt vemodig och vackert filmad spegling av de omständigheter som format de fem och efteråt finns det tid för samtal. Sofia Berglund kommer i snabb marsch från köket med två påfyllda kaffekannor i högsta hugg. Hon arrangerar festivalen tillsammans med Li Mollnar-Kronlid. Båda flyttade till Gotland i höstas för att gå på Gotlands Dansutbildningar, och eftersom båda också hejade på Feministiskt Initiativ i valet kände de att de blev tvungna att göra något efter förlusten.

– När dessutom Sverigedemokraterna kom in i riksdagen kändes det som ett slag mot demokratin, särskilt mot kvinnorna. De är ju inte särskilt kvinnovänliga om man läser vad de skriver, säger Sofia Berglund och berättar att de på utbildningen gjorde ett dansverk om feminismen i praktiken i samband med valet. I samma veva gick både hon själv och Li Mollnar-Kronlid med i FI Gotland och började arbeta ideellt på Folkets Bio.
När så erbjudandet om att få anordna egna evenemang i lokalen Roxy dök upp på ett av de första mötena med Folkets Bio var det inte långt till tankarna om ett feministiskt tema. SSU och Grön ungdom var snabbt med på att backa upp arrangemanget och snart hade man ännu fler arrangörer i ryggen, bland annat FI Gotland, Ordfront, ABF, Djurrättsalliansen, RFSL och Fairtrade.

På söndagen ska filmen Viljornas kamp – om startandet av Feministiskt Initiativ – visas och efteråt blir det samtal om feminismens roll i politiken, berättar Sofia Berglund. Formen på filmfestivalen framstår nästan som ett litet feministiskt forum, men det finns en mening med betoningen på kultur.
– Både Li och jag tycker att kultur är ett lättare sätt att nå ut till folk. Man behöver inte ta ställning på samma sätt när man går och ser en film som när man tar emot ett flygblad från FI, säger Sofia Berglund som upplever att bemötandet har varit odelat positivt när tjejerna delat ut flygblad om filmfestivalen på stan. Något som förvånade henne en smula eftersom hon trodde att folk skulle vara mer tveksamma inför ordet feminism.
– Vi vill gärna nå ut till alla, inte bara dem som redan är intresserade av ämnet utan även dem som bara vill se film. Vi vill skapa möjligheter till samtal, säger hon.

Sofia Berglund har inte gjort något liknande tidigare så hon har inga förväntningar på festivalen annat än att den ska bli välbesökt och gå runt. Målet är att evenemanget ska bli ett återkommande inslag i det gotländska kulturutbudet, men om det sen är Sofia Berglund och Li Mollnar-Kronlid som kommer att vara ansvariga återstår att se – de är ju bara tillfälligt boende på ön. Just nu är de i alla fall nöjda med sin festival, de tycker att de har täckt alla aspekter av feminismen, inte bara klassisk kvinnokamp utan även queerfeminism och andra normbrytande genrer.
– Dessutom är vi väldigt stolta över att ha fått hit Nour El-Refai, säger Sofia Berglund och berättar att skådespelerskan, komikern och tv-profilen som deltog i Feministiskt Initiativs valrörelse förra året ska komma och prata feminism på lördagen.

Ute luktar det fortfarande tinande asfalt och jord och det är ovanligt ödsligt för att vara fredagskväll. Vanligtvis driver det runt en hel del tonårsgäng där indelningen mellan vad som är manligt och vad som är kvinnligt fortfarande härskar med benhård diktatur. En feministisk filmfestival behövs här – liksom på de flesta andra ställen – härskande normer och strukturer är till för att ifrågasättas och bändas upp och det är skönt att det finns de som tar tag i att göra det.

Emma Lundström
emma@internationalen.se

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.