”USA och Nato – bort med tassarna” – Oppositionen säger nej till utländska trupper

07 mars 2011

Kommentar

– Nej till utländska trupper. Libyska folket klarar det här självt.
Budskapet från Benghazi till omvärlden är entydigt: Vi vill och ska klara av det här själva. Khadaffi är vår diktator och det är vi som avgör hans öde, inte marinsoldater från USA eller franska och brittiska elittrupper i Natouniformer.

Trots det klara budskapet från revolutionen i Libyen säger Hillary Clinton att hon kommit överens med Kanadas premiärminister att alla lösningar är tänkbara, att alla ”val ligger på bordet” som de gillar att säga, inklusive en militär invasion. Rent formellt kan en militär inmarsch möta motstånd från medlemmar i FN:s säkerhetsråd. Ett ensidigt beslut från USA:s sida att ingripa militärt, även om det sker under Natoflagg, saknar internationell legitimitet, är inte önskad av den libyska oppositionen och kan i själva verket stärka alla kvarvarande arabiska tyranners grepp.

Försvarsminister Robert Gates beslutade i tisdags att skicka 400 marinsoldater som förstärkning till de amerikanska krigsfartyg som redan befinner sig i Medelhavet och att hangarfartyget USS Enterprise ska flyttas från Röda Havet till Medelhavet. Det är uppenbart att de amerikanska krigshökarna än en gång planerar för en militär invasion i ett arabiskt land med stora naturtillgångar.

Liksom vid invasionen i Irak har redan den ideologiska krigföringen startat. Humanitära skäl sägs vara den enda motiveringen för eventuella militära aktioner, och eftersom det inte finns enighet inom FN:s säkerhetsråd pratar brittiska utrikesministern redan om att inrätta en no-fly-zone utan ett FN-beslut.
I Libyen säger oppositionens ledare att det är uteslutet att de accepterar Natosoldater på libysk mark. De har sett vad USA:s militära närvaro i Irak och Afghanistan lett till. I Benghazi säger ledare att de kan acceptera att Nato hindrar Khadaffis flyg att bombardera städer under oppositionens kontroll, men att de inte kommer att tillåta Natoflyg att landa i Libyen.

När Hillary Clinton snyftar över oskyldiga offers lidanden är det teater för omvärlden. Den amerikanska imperialismens ”strategiska tänkare” ägnade all sin kraft det senaste decenniet åt att lusläsa minsta tecken till framgångar för ”den islamistiska terrorismen”, och köpte Ben Alis, Mubaraks, Khadaffis och alla andra tyranners ”krig mot terrorismen”, det vill säga förtryck av det egna folket, i utbyte mot vapen och investeringar. När CIA skickade sina ”krigsfångar” till Mubarak för lite ”uppmjukning” visste Vita Husets ledare vad som väntade dem, vilket smutsjobb som skulle utföras å deras vägnar.”

Den arabiska revolutionen har på två månader lagt den amerikanska geopolitiska strategin i Mellanöstern i ruiner. Medan CIA och Pentagon letade efter al-Qaida på sina radarskärmar trängde den arabiska revolutionen sig fram i en mäktig underjordisk ström. Det behövdes bara en liten läcka för att den skulle bryta fram och svepa med sig hela den arabisktalande världen i ett folkligt uppror som skriver världshistoria mitt framför vår storögda häpnad.

Dagarna är räknade för Khadaffis tyranni. Hur det libyska folket kommer att organisera sin frihet är enbart upp till folket självt. En invasion från USA/Nato har bara ett syfte – att fylla ut det som imperialismen fruktar mest av allt, ett maktvakuum. Det vill säga dessa ögonblick i historien då människorna kliver in på den politiska scenen och tar hand om sina egna öden. De ögonblick när makthavarna likt seriefiguren Coyote fortsätter att springa tills de tittar ner och upptäcker det svindlande gapet under fötterna.

För uppdateringar följ bloggen:
fjardeinternationalen.se/blog/

About Benny Åsman

Gammal utopist som tror en bättre värld är möjlig.

View all posts by Benny Åsman

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.